Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tårens beundransvärda iakttagelseförmåga och skarpsynthet framstå i
full belysning. Denna skärpa i iakttagelsen orsakade, att LlNNÉ
stundom upptog i sina beskrifningar egenskaper, som forst på
senaste tider kommit till att fullt uppskattas. Såsom exempel härpå
kan anföras hårhvirflarne och gränslinierna mellan hårfalt med olika
riktning hos däggdjuren, af LlNNÉ kort och godt kallade »sutura*.
En motsvarande, men än mera betydelsefull upptäckt var det, då
LlNNÉ i * Fundamenta Ornithologica» påvisade, att fjädrarne voro
ordnade efter vissa lagar och ej heller jämnt utbredda öfver hela
kroppen, utan lämnade huden bar på vissa partier. Denna
observation, hvars vidare fullföljande och utvecklande genom Nitzsch 1840
gaf upphof till en egen vetenskapsgren, pterylografi, har först på
senare år ånyo kommit till heders, då det visat sig, att den i vissa
fall lämnade goda uppslag för den vetenskapliga systematiken inom
fåglarnes klass. — Men å andra sidan kan ej förnekas, att samma
LlNNÉ’s egenskap af skarp iakttagelse ledde honom att i hastigheten
öfverskatta småkaraktärer, som hade ringa värde i och för sig,
hvar-igenom senare stundom förvirring och misstolkningar uppstått.
Men det var ej blott med afseende på djurens yttre egenskaper
som Linné visade sig ha en skarp blick. Samma sällspordt fina
skärpa i iaktagelsen visade han sig också äga, då det gällde att
studera djurens vanor och lefnadssätt. Grunden härtill ligger i den varma
och djupa kärlek, som LlNNÉ hyste för den lefvande naturen, ty
endast den, som har det, kan med framgång studera djurens
lifsföre-teelser och bli en sann biolog. Och Linné var biolog i detta ords
fullaste mening till trots af hvad en del hans belackare falskeligen
yttrat. Framför allt äro hans skildringar tilldragande, då de gälla
djur, som han själf haft tama såsom t. ex. »sjuppen»,1 »Markattan
Diana»2 o. s. v. Man kan tydligen finna i dessa berättelser, att
LlNNÉ med ömhet och medkänsla omfattade de varelser, hvilkas lif,
upptåg och vanor han skildrade. Men äfven direkt från naturen
finnas många biologiska rön antecknade af hans penna. Under sina
resor gjorde Ljnné iakttagelser om fåglars förekomst, häckning, läte
o. s. v. En liflig och målande beskrifning om hur labben parasiterar
på måsarne förekommer t. ex. i Västgötaresan. Särdeles mycket
intresserade sig Linné för djurens födoämnen och han förde under
sina resor anteckningar om hvilka växter, som förtärdes af de olika
husdjuren och framlade slutligen i en disputation *Pan Svecus»8 de
samlade resultaten häraf.
1 K. Vet. Akad. Handl Vol. VIII.
* K. Vet. Akad. Handl. Vol. XV.
s Amoenit. Acad. Vol. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
