Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de anatomiska meddelandena undan för undan. Detta är ju också
från den rent systematiska zoologiens synpunkt riktigt, ty för
enheterna af högre ordning äro de anatomiska karaktärerna viktigare än
för dem af lägre. Då tillfälle gafs honom, och han hade tid, ville han
dock gärna dissekera djur, som fallit i hans hand. Berättelser härom
finnas t. ex. i hans resebeskrifningar. Hans lärjungar och
korrespondenter uppmanades äfven att genom dissektioner utvidga kunskapen
om djuren. Härigenom vanns många goda resultat, som medelbart
kunna tillskrifvas Linné, då de voro en frukt af hans förmaningar.
Såsom ett exempel härpå kan anföras, att HASSELQVIST gjorde den
oväntade upptäckten, att krokodilen olikt andra »Amphibia» hade
två hjärtkammare, på samma gång som han gaf en beskrifning af
djurets anatomi i öfrigt Såväl HASSELQVIST som andra LlNNÉ’s
lärjungar läto för öfrigt ofta en anatomisk beskrifning åtfölja den, som de
gåfvo af de af dem funna djurens yttre egenskaper. Och detta var
i enlighet med mästarens föreskrifter. Om sedan en rad af epigoner
försummade detta, får ej LlNNÉ klandras härför.
Vid beskrifningen af djurarterna gjorde LlNNÉ skillnad mellan
den korta diagnosen och den utförliga beskrifningen. Han var en
mästare i att med ett fåtal ord framdraga det för hvarje form
karakteristiska. Men öfverhopad med arbete, som han var, lät han tyvärr
förleda sig att allt för ofta låta den tacitanska kortheten ta öfverhand,
så att tydligheten blef lidande därpå isynnerhet för efterkommande,
då i en senare tid antalet kända djurformer i hög grad ökats.
Emellertid är att märka, att denna knapphändighet endast användes i de
större arbetena, där den till viss grad var nödvändig af utrymmesskäl,
alldenstund hela djurriket skulle behandlas i en bok. Att LlNNÉ väl
insåg betydelsen af utförligare beskrifningar framgår däraf, att han,
då smärre samlingar1 af honom skildrades och utrymmet det tillät,
gaf så pass fullständiga beskrifningar, som materialet medgaf. Och
då enstaka nya arter af honom för första gången beskrefvos,2 lämnade
framställningens utförlighet och tydlighet intet öfrigt att önska. En
hypermodern riktning inom den nutida deskriptiva zoologien skulle
till och med häraf kunna lära åtskilligt. Fylligast och bäst, dock utan
all onödig ordrikedom, framstår Linné’S storartade förmåga i deskriptiv
konst i hans mästerliga små monografier, som först utkommo som
disputationer, t. ex. om hunden (»Canis familiaris» 1753), renen {»Cervus
tarandus» 1754), fåret (Ovis» 1754) etc. I dessa behandlas ämnet
på det mest allsidiga och belysande sätt, på samma gång som förfat-
1 T. ex. Amphibia Gyllenborgiana, Museum Adolpho-Fridericianum etc. i
Amanit. Acad.
2 T. ex. i K. Vet. Akad. Handl. I, VI, VIII, XI, etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
