- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / II. Carl von Linné såsom zoolog /
66

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Redan i fjärde upplagan af Systema Naturae (1744) och i första
upplagan af Fauna Suecica (1746) framställer Linné ett väsentligen
förbättradt insektssystem, som sedan i sina hufvuddrag ligger till
grund för alla hans följande arbeten öfver leddjuren. Han indelar nu
insekterna i sju ordningar: Coleoptera; Hemiptera; Lepidoptera;
Neuroptera; Hymenoptera; Diptera och Aptera.

Af dessa ordningar omfattar Coleoptera såväl skalbaggar som
rätvingar (Orthoptera); Hemiptera motsvarar alldeles den ordning»
som ännu bär detta namn, med tillägg af släktet Thrips; Lepidoptera»
Hymenoptera och Diptera uppfattas ännu i dag på samma sätt och
äro utan allt tvifvel fullt naturliga afdelningar; Neuroptera omfattar
alla sländor (i vidsträckt mening) och motsvarar således nutidens
Pseudoneuroptera och Neuroptera eller de smågrupper, hvaruti dessa
på sista tiden blifvit söndersplittrade; Aptera slutligen omfattar alla
leddjur, som sakna hvaije spår (eller anlag) till vingar.

Den sista afdelningen är onekligen den svagaste punkten i Linnés
system öfver leddjuren, men innebär dock ett stort framsteg gent
emot föregående författares afdelning med motsvarande namn. Linnés
föregångare hade till Aptera hänfört alla leddjur utan vingar,
oberoende af deras förvandtskap med vingade former. Något sådant
låter Linné ej komma sig till last; han sammanför utan tvekan den
vinglösa vägglusen med de vingade stinkflyen, fårlusen med öfriga
Hippobosca arter o. s. v. Man kan därför säga, att Linné med
»Insecta aptera» ej menade alla leddjur, som saknade flygförmåga utan
blott dem, som på grund af hela sin natur (till anlaget) voro utan
dylika organ d. v. s. enligt modernt uttryckssätt ej härstammade
från vingade former utan voro »apterygogenca» såsom numera den
lägsta gruppen af de egentliga insekterna kallas. Att Linné till
dessa leddjur äfven förde släktena Pediculus och Pulex, hvilka nu
anses härstämma från vingade former, kan så mycket mindre förefalla
underligt, som ännu i dag ingen säkert kunnat påvisa, från hvilka
vingade djur dessa härstamma eller funnit några nära besläktade
former med vinganlag. Att släktet Termes föres dit, beror helt
enkelt därpå, att Linné endast kände de alldeles ovingade arbetarna
och soldaterna, men ej de vingade eller med vinganlag försedda
individen.

Mera egendomligt kan det synas, att Linné aldrig kom att
sönderdela ordningen Aptera i flere. Af uppställningen i tolfte
upplagan af Systema Naturae (1767) framgår dock tydligt, att LlNNÉ
klart insåg, att denna ordning bestod af flere väl skilda afdelningar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnezool/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free