Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Själfva skrifvelsen finnes, dock ej i original, i Riksarkivet bland Collegii
medici handlingar 1754—60. Beträffande den därtill hörande berättelsen om
matnyttiga wäxter se längre ned på denna sida.
1 Den svåra hungersnöd, som i Sverige rådde på grund af missväxt 1756,
föranledde, såsom af ofvanstående framgår, Linné att till Kgl. Maj:t ingifva en
skrifvelse med uppgift på en del inhemska nödbrödsämnen. Den inkom den
9 .Mars 1757 och remitterades af Riksrådet den 11 s. m. till utlåtande af
Collegium medicum. Vid dess sammanträde den 4 April upplästes Linnés skrift,
liksom ock en annan af anonym författare till Kgl. Maj:t senare ingifven, hvari
framhålles s. k. qvickrots användbarhet såsom näringsämne, och härvid
förklarades, att »Collegium hade emot de i bägge dessa skrifter upgifna wäxters
bruk til matredning ej något at ärhindra, emedan desamma ej på något sätt
skada eller innehålla något farligit för människio kroppen, i följe hwaraf Herr
Archiatern och Praeses anmodades at i morgon i Rådet aflemna Collegii
tankar öfver detta ärendet, samt at Collegium i underdånighet styrker til desse
wäxters nyttiande til de ändamål, som auctorerne föreslagit».
Frågan förekom åter i Riksrådet den 5 April, livarvid »Hans Excellence
Herr RiksRådet Baron Scheffer berättade, at Archiatern Beck till följe af den
i går Collegium medicum gifna befallning, at utlåta sig om ett af en
Anony-mus upgifwet project till förekommande af hungersnöd vvid existerande
Spanne-målsbrist, medelst Radix Graminis eller Qwickrot, som till bröd med nytta
brukas kan, hade gifwit Hans Excellence tillkänna, at sådant ej wore något nytt,
utan tillförene bekant, samt at Archiatern Linnmus uti dess d. 9 sidstledne
Martij till Kongl. Maij:t ingifne underdåniga Memorial, som den 11 ejusdem
till Collegium medicum blifwit remitterat, ibland andre örter och wäxter, till
brödfödan tienlige, äfwen hade uppfördt qwickroten, samt beskrifwit huru den
borde tillredas.
Förenämnde Archiatern Linnaei beskrifning uplästes, såsom af Collegio
Medico approberad, och fants godt at Collegium anbefalles den samma på
publique bekostnad trycka låta och nödiga exemplar deraf till orterna afsända
till underrättelse för allmänheten. 1 följe häraf funno ej deras Exeellencier
någon anledning at tillägga den obekante Auctoren något pramium för dess
således upgifne påfund om qwickrotens nyttiande, som och det tillförene wore
en nogsamt bekant sak».
Collegium medicum utgaf till åtlydnad häraf: Archiaterns och
Riddarens af Kongl. Nordstjerne Orden Carl Li.wN.-Er Berättelse om The
inhemska iväxter, som i brist af Säd kunna användas til Bröd- och Matredning,
Stockh. 1757. Denna Berättelse har ofvan aftryckts, då Linnés manuskript ej
kunnat anträffas.
1 Planta esculenta patria, Ups. 1752. — Samma är utkom i Stockholm
Planta esculenta patrite eller våra inlånska ätelige växter ... ef
Acade-miskt snilleprof år 1752 den 22 febr. på Latin, och nu med någon
tillökning på modersmålet framställdt af Johan Hiorth.
3 Carl Gustaf Löwenhielm, född 1701, justitie kansler 1747, friherre s. å.,
president i Svea Hofrätt 1750, grefve 1762, kanslipresident 1765, död 1768.
* Antagligen Johan Ulric Wertmöller, någon tid medicine studerande i
Upsala, sedan innehafvare af apoteket Lejonet i Stockholm, död 1712.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
