Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[Det är ej häller länge sedan at resor till utrikes academier
blifwit bewilliade andra stipendiater, som haft hemrum, fast de
dem anstalt för egen nytta. Ty har jag och till höga
wederbö-rande den fasta förtröstan, at de, som befrämja stedse det
allmännas wälfärd, aldrig afslå en så wigtig sak, som så mycket kan
gagna en och hwar.
Jag beder och at i protokollet må införas H:r Archiater
Roséns votum (som nu är frånwarande), hwilken påstod att denna
Rolanders ansökning måtte på det högsta och i de sensiblaste
termer hos höga wederbörande recommenderas, som man af
Rolanders habilitet och det för honom yppade tillfälle hade så
ganska mycket godt att förmoda.]
C. Linnseus.
Originalet, odateradt, bland Acta Consistorii academici 1754. — Det
inom klämmer satta har senare blifvit öfverstruket.
1 Daniel Rolaxder vann under sin studenttid så Linnés förtroende och
bevågenhet, att han en längre tid fick vistas i dennes hus såsom sonens informator.
Med synnerlig ifver egnade han sig åt naturalhistoriens, särskildt entomologiens,
studium och gjorde åtskilliga mycket intressanta iakttagelser rörande insekters
lefnadssätt. Då en i Surinam bosatt svensk, Öfverstelöjtnanten Gustaf Dalberg,
1754 var på besök i fäderneslandet, erbjöd ban en ung svensk naturforskare,
som ville ditresa, kostnadsfritt uppehåll därstädes, och härtill blef Rolandek
af Linné utsedd. Till resehielp sökte han det Thunska stipendiet, och det var,
då Consistorium skulle häröfver utlåta sig, som Linné afgaf ofvanstäende
yttrande. — Om Rolanders resa och hans sorgliga öde se Th. M. Frif.s, Linné,
II s. 53—55.
2 Antoine Ferchault René de Réaumur, efter hvilken den bekanta
termometern blifvit uppkallad, var ock en framstående entomolog, författare till det
stora, mycket berömda arbetet Histoire des Insectes.
8 Härmed afses Qnassia amara, uppkallad efter en neger Quassi, som
egdes af ofvannämnde Dalbergs svärmor, och som för honom hade omtalat
sin upptäckt af den nästan ofelbara förmåga, som detta träds rotved
ansågs ega till bekämpande af de i Surinam härjande klimatfebrarne. Denna
upptäckt meddelades Linné, som sedan ifrigt förordade qvassias upplagande i
vår farmakopé, och som 1763 i disputationen Lignum Qvassice lemnade en
utförlig redogörelse för denna växt och dess användande såsom läkemedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>