Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ar frågan huru wettenskaperne skola upplifwas med
bestående af gjorde publique författningar, så har jag icke et ord att
anföra; ty wi åro alle edsworne undersåtare, och täfla att
efterkomma Kongl. Maijists ordres til pricka. Men är frågan om råd
eller project til en ny inrättning med Academiska wärcket, och
man får fritt, oagtat alla hit in till tagne författningar, säga sin
mening, så blifwer min tancka följande:
Wettenskaperne äro redan i flere seculis och wid så många
Academier i Europa drefne, att jag tycker mig icke behöfwa med
ljus ooh lyckta söka om ljusa dagen, hwad en långsam experience
lagt för allas ögon.
Upsala Academie har, ifrån långliga tider tillbakars, haft
anseende ibland de Europeiske Universiteter; men nu klagas i
allmänhet, att wettenskaperne aftaga så här, som wid de andre
inrikes Academierne, och jag kan ej näka att ju så skjer.
Jag wet intet om Upsala Academie har haft mera anseende
än emillan åren 1740 och 1750, då framledne Academie
Cancel-leren Grefwe Carl Gyllenborg med så mycken ifwer och åhoga
uppmuntrade så Docentes som Discentes til semulation. De
Theo-retiska wettenskaper med flere hade redan ärnått ansenlig högd,
såsom Philosophie, Historie, Moral, Theologie, Jurisprudence och
humaniora eller lärda språken; men i detta tidehwarf upplifwades,
liksom å nyo, Astronomie med Observatorio, Praxis Medica
med Nosocomio, Botanique med horto botanico, Chemie med
laboratorio, Physique med apparatu, Anatomie med praeparatis,
Oeconomie med modeller &c. hwarigenom Academien want et
stort utseende, så innom som utom riket. Det war då nöje att
se, med hwrad flit och åhåga, så Docentes som Discentes arbetade.
Hwad lärda ungkarlar planterades icke då öfwer hela riket?
Åtminstone wet jag förwisso att Medicinae alumni ingen tid hafwa
warit mera underbygcle med solid erudition.
Ifrån 1750 tycker jag mig sedt huru wettenskaperne alt mer
och mer aftagit, och ännu continuera i sit aftagande hos os.
Ingen ting sker utan orsak, och effecten kan intet häfwas utan
orsaken först afrödjes; ty bör man söka, hwad förändring skjedde på
samma tid med wåra Academier, då hela saken kommer i klart
ljus.
Wid der.na tiden begyntes en ny epoche för lärosäten;
Aca-demierne blefwo omstöpte ifrån Academier til Gymnasia
illustria, dock med behållning af Caracteren; Docentes blefwo satte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
