Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på militarisk fot, såsom wid Ryska Academierne, Holstein
in-iriberäknad, där ock för samma orsak wettenskaperne så twungit
wuxit, ty Pallas och Mars hafwa wäl aldrig förenat sig. Då
bléfwo
1. Examina så många befalte, at om de alla till pricka
ef-terlefwats, frucktar jag det redan warit bestält med Academierne;
det war på wägen att alla examina med ankommande,
bortgående etc. studenter skulle anställas publice på Academien uti alla
Professorum närwaro, Protocoll hållas och justeras, och det
allenast för ett par i sänder, att om alla lördagar därtil tagits, hade
de icke endast för examina warit tilräckelige.
2. Ingen fick gå ifrån Academierne utan publique
examen; examen skulle allenast anställas af wissa Professorer efter
det Collegium i Stockholm, som Abiturienten ärnade sig til; altså
af wissa utnämnda Professour til hwart Collegium. Ingen annan
Professor fick gjöra en fråga på Abiturienten, än den Professor,
som på Professionen hade fullmagt. Studiosus skulle altså, för sin
examen skuld, wäl höra deras föreläsningar, som hade lof att
examinera; behöfde altså ej annat att läsa. Detta absolverade
han på 1, 2 ä 3 terminer. Dårpå skulle Rector utfärda för honom
testimonium, att han wore fullärd, och därefter borde han
antagas uti Rikets Collegier, hwilket mig förekommer som att
kiöp-mannen skulle sjelf approbera sin wara, då han den sälljer.
Fordomdags examinerades och approberades efter sin habilité
bortgående Studiosi, där de antoges. Men när wåre nyare kommit
til Collegierne och efter år och merit änteligen uppstigit til de
högste tjänster i riket, kan man föreställa sig hwad aestime
sådana skola hafwa för wettenskaperne, då de sett, att de kunnat på
kort tid winna tillräckelig lärdom, fast de ej med ytterste läpparne
smakat wettenskaperne.
3. Hwar och en Professor skulle esomoftast examinera
sina Auditores, huru de fattat lectionerne; som somliga tro gjort
mycke gagn, andra intet. Åtminstone kunde en Professor
lätteli-gen examinera twänne timmar, då han läsit en, och altså spara
sitt arbete. Härefter borde han gifwa Catalogue på sine Auditores,
som låta uppskrifwa sig först på terminen; men på slutet af
samma termin blefwo dels andra, dels de samme; somliga tider wid
slutet dubbelt mindre eller dubbelt flere til antalet.
4. Wid lectionerne skulle Professorn esomoftast uppräckna
sina Auditores, att se hwilka woro flitige och hwilka ditkommit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
