Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till en del inkokat. Den kokade Örten med så mycket af Spadet, som
den kunde absorbera, lades warm kring knäet med Servietter, som
bun-dos omkring, och jag låg med detta omslag hela natten. Om morgonen
då det aftogs, tyckte jag Musclor och senor wara något styfvare, men
efter några stegs gående blef det lika så böjeligit som förut, men jag
wille tycka, at det hade något bättre tonus än det andra knäet. Gollin
sade mig, at han giort åtskillige Curer för lamhet endast med en natts
omslag, och han trodde, at decoctens eller infusions drickande skulle
vara ganska nyttig. Men detta alt är quacksalfvare råd, som jag icke
vidare vågar nyttia utan Herr Archiaterns föreskrift. Jag anhåller
der-för, at Herr Archiatern med första ville föreskrifva, huru jag skall nyttja
den Linnaea, hvarmed jag nu är försedd. Ibland tyckes lamheten vara
i Rona, ibland tyckes endast Knäna svikta. Om jag vågade göra
omslaget öfver korset, så tror jag att det skulle blifva mäst wärkande.
År 1770 nyttjade jag kalla baden vid Loka. Efter dem uphördeall
Giktvärken, som jag ditintil hade haft, men lamheten begynte, ehuru i
början så ringa, at den knapt märktes, dock har den altsedan
småningom och dageligen ökats. Då jag hade Dysenterie om Hösten 1770,
kände jag väl någon liten Giktömhet i hälarne, men den förgik med
Dysenterien och har jag altsedan ej haft minsta Giktplåga, men i dess
ställe blifvit Lam, som är mycket värre.
Jag ber om min vördnad till Frun och unga Professorn och har
den äran vara
Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens
Ödmjukaste tjenare
Gölheborg d. 23 Mars Clas Alströmer.
1774.
Originalet tillhör Professor T. Tullberg.
1 Mångenstädes framhåller Linné dennas förträfflighet såsom botemedel mot
rheumatism och ischias; han gick t. o. m. så långt, att han intog denna växt
i sin Materia Medica, ehuru den ej blifvit förklarad för officinell.
’ Axel Linroth, brukspatron i Värmland med titel af kammarherre, död
1762; gift med sin systers slyfdotter Sara Maria Stedt, död 1798.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
