Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 Bjerchén fortsatte under en följd af år att mot de olikartade åkommor, åt
hvilka den tiden gafs det gemensamma namnet »kräfta», använda det Guy’ska
pulvret, såsom det uppgifves, i åtskilliga fall med lyckligt resultat. Då emellertid
andra patienter (hvaribland antagligen sådana, som ledo af verklig kräfta) därafej
hade något gagn, fortsatte man försöken att uppleta andra, verksammare
botemedel mot denna svåra sjukdom, och bland dessa var ock den här omtalade
padd-kuren. Från Tyskland, Frankrike och England (från sistnämnda land
äfven i bref frän den sig där då uppehållande doktor H, Gahn) kommo
underrättelser om tillfredsställande resultat, och då därtill Linné, hvilken alltid
ansåg, att intet utan föregående pröfning borde förkastas, tillstyrkte försöks
anställande, beslöt sig Bjerchén för att låta patienter som själfvilligt dertill
erbjödo sig, undergå den vederstyggliga kuren. Resultatet blef föga
uppmuntrande. Tvenne frivilliga anmälde sig, men, såsom han sedan berättade, »på
den ena af mina sjuka ville Paddorna icke suga. Den andra, på hvilken mäst
hela bröstet var bortfrätt ända till refbenen, fick änteligen 2:ne stycken at
fastna, men de sögo så starkt och gåfvo henne så mycken värk och stark blödning
etter åt, så hon ej kunde förmås at mera bruka dem». Misslyckandet
antogs dock måhända bero på felaktigt tillvägagående. »Klossan» borde
nämligen hafva inneslutits i »en påse af fin nättelduk», då »hon straxt börjar suga»,
livilket hon däremot vägrar göra, om hon placeras på det nakna såret. —
Några vidare dylika försök torde sedermera i värt land ej blifvit gjorda.
BJÖRNSTÅHL, JAKOB JONAS.
Född 1731, student i Upsala 1753, filosofie doktor 1761, docent i gotiska
s. ä. och i arabiska 1763, e. o. professor i Upsala 1776 och i början af 1779
utnämnd till ordinarie professor i Lund i orientaliska och grekiska språken;
anträdde 1767 en utländsk resa, under hvilken han idkade trägna studier i olika
länder, ända tilldess han den 12 Juli 1779 afled i Saloniki, där han ock blef
begrafven. — Hans värdefulla, i bref och dagbok lämnade skildring af dessa
hans färder utgafs sedan af C. Chr. Gjörwell under titel: Resa till
Frankrike, Italien, Sweitz, Tyskland, Holland, Ängland, Turkiet och Grekeland
(Stockholm 1780— 84). Däri finnes ock, fastän något förkortadt, det här under
n:r 585 intagna hrefvet; alla de andra äro förut otryckta.
580.
Paris d. 16 jan. 1768.
Välborne Herr Archiater och Riddare.
Den stora vördnad och besynnerliga högacktning jag alltid burit i
mitt bjerta för Herr Archiatern och Riddaren, den följer mig ständigt, så
länge jag lefver. Ändring af luft och climat kan aldrig ändra min
15
Linnés brefTftxling III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
