Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Linn. Soc. Vol. Il: 37.
1 Étienne Franqois de Choiseul, född 1719’, framstående fransk statsman
och diplomat, död 1785.
a Ur detta bref, dateradt den 1 September 1770, må följande här meddelas :
»Nu får min Herre et litet Bref om en stor Människa, Jean Jacques
Rousseau. Han kom til Paris vid slutet af Junii månad, som jag lärer nämnt
med et ord i mit sista Bref. Jag har gjort med honom sä nära bekantskap,
som man kan med en sä besynnerlig Philosophe. Han arbetar nu i
Botani-quen med en häftighet och ifver, som utmärker alla hans gerningar. Han
frågade mig, när jag första gången var hos honom, om jag studerar Botan
i-quenV När jag svarade honom, at jag då och då profiterat af Herr von Linnés
Undervisning m. m., reste han upp sig och ropade högt: Ni känner då min
Mästare och Lärare, den store Linnteus; när Ni skrifver honom til, sade
han, så hälsa honom ifrån mig etc. Mettez-moi A genoux devant lui (at
bruka hans egna ord), och säg, at jag ej känner någon större människa på
jorden, och at jag har at tacka honom för min hälsa, ja sjelfva lifoet;
med flera starka uttryck, som gåfvo tilkänna hans innersta högaktning för
verldens största Botanicus. Hr Rousseau visade mig sedan Philosophia
Botanica, och sade: I denna Boken är mera visdom än uti de aldrastörsta
Folianter, och i det stället at mäst alla edra Böcker ifrån Norden äro
charge-rade med förmycken erudition, så är icke et ord i denna, som icke är
nödvändigt, m. m. Så mycket beröm af Hr Rousseau’s mun var oförväntat; som
icke eljest talar mycket, och är ganska sparsam pä loford; men vid Hr von
Linnés Namn blef han aldeles enthusiasmerad. Han frågade mig, om jag trodde,
at Hr v. Linné skulle väl anse et Bref ifrån honom, så ville han skrifva honom
til, och Iemna mig Brefvet at öfwerskicka när jag skrefve. Jag försäkrade
honom, at aldrig något bref ifrån Paris kunde vara Hr Archiatern von Linné
så kärkommit, och bad honom icke glömma bort det. Detta vil säga mycket:
ty Hr Rousseau skrifver icke gerna Bref, ja, han läser icke en gång dem som
han får . . . Emedan man sagt mig, at Hr Rousseau vore sinnad, at utgifva
et Verk i Botaniquen, frågade jag honom en gång. om de vore så i sanning?
Han svarade: nej, och sade, at det är mycken skilnad emellan at vara Lär-
linge och Lärare; ehuru det nu vore aldeles et bruk, at man först börjar lära
andra, inan man lärt sig något sjelf, så vil han dock icke följa det: jag är Hr
v. Linnés Lärjunge, sade han, och gjör mig en heder af at vara det. Jag
frågade, hvad han tyckte om Hr Adanson? Han svarade, at han, liksom i
Tyskland Cranzius, lärt alt det de veta af Hr Linn,eus, och sedan hafva de slitit och
förklenat hans namn, at de voro de otaksamme emot sin Mästare, m. m.
Eljest, sade han, äro flere Botanici i Frankrike, som äro Linneister, och nämnde
någre uti Lion, Montpellier &c.»
3 Abraham Österdam, född 1745, slutligen (1775) kungl. lifkirurg, död
1776. Disputerade 1766 under Linnés praesidium öfver Siren lacertina.
4 Lars Hydrén, se bref. 419 not. 8. — Hans son Erik, född 1732, blef
teologie adjunkt 1770 och professor 1777, död 1786.
s Erik Hesselgrex, född 1715, professor först i orientalspråk, sedan i
teologi, död 1803.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
