Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
&c. ifcc., hwarföre torde the intet mera betiäna sig af sådant; men för
arbetet skull, som här wid anlagt war, lades sådant för Kona i fahuset uti
the så kallade sörpabyttor, hwaraf then skadan timade, at the begynte
först stånka, sedan stirra med ögon, draga sig tilbaka i båsen, stinna på
halsbandet eller länekarna af widior; the som mächtade slita sig lösa,
lupo ut på marken, wrålade, stångade med hornen i mareken och hwad
them möta månde; några af them satte hufwude emellan trång rum, och
bruto sig halsen af. Thetla och tylikt satte här i landet gemene hopen
i sådan förskräckelse, att inga waltu-örta-rötter mera updragas at stilla
hungern med, ehuru ock then nu, Gud bättrat, swåra tiltager. Men
tall-barcken är nu theras dagel. bröd, som med mycket arbete måste
beredas; thet min Chloris Helsingica omständel. berättar.
Afwacktar framgent med högacktning
Högädle H:r Doctorns
hörsamste t:e
01. Joh. Broman.
Linn. Soc. Vol. II: 171—180.
1 Under färden upp till Lappland besökte Linné d. 16 Maj 1732 i
Hudiksvall Broman, om hvilken i resejournalen antecknats, att han »accomoderade mig
helt wähl.»
* I första delen af Vet. Akad:s Handlingar (1739) framställas till
allmänhetens besvarande fem »frågor», bland bvilka voro 1) Hvnraf tufvor upkomma
i ängar och huru de på hästa sätt kunna undanrödjas; 2) Huru många
spenar Biörnen, Härmelinen, Gräfsvinet, Igelkotten, Filfrasen, Näbmössen
äga, huru de äro skickade; 3) Accurata figurer på några fiskar: särdeles
Aspen, Forellen, Hornsimpan, Iden, Lakan, Björcknan, Mudden och
Wim-ban. Broman kände sig manad att med anledning af delta meddela Linné
(Akademiens d. v. pneses) sina iakttagelser, hvilka han redan förut antecknat
i sina vidlyftiga handskrifter rörande olikartade förhållanden i Helsingland,
hvilka handskrifter nu egas af Gestrike-Helsinge Nation i Upsala.
3 I det utdrag ur tSlota Baba eller Helsinglands Hushållning», som
bifogats, indelas tufvorna »på Swalar, pä Ång och på Myror eller Älåssar» i
onyttige och nyttige. Till de förra höra de, som åro »på Swahl-land och
hårdvall upkomne af Mullwadar, Mullsorkar, Jordmöss eller af Möror,
Rö-ingar, Pissmöror, Flygande eller Wingmöror.» Vidare de, som alstras af
Björn- och Rö-mossa. Alla sådana tufvor böra borttagas eller helst
afbrän-nas. — De nyttiga äro af två slag, nämligen 1) »sammansatta af swartmyllan,
ägande många och goda rötter af hwarjehanda gräs- och blomsterslag, och äro
fasta och stadiga at gå på», samt 2) s. k. *Rekar eller Runka-tufvor, af
orsak at när någon stiger uppå them, runka eller reka the, som woro the likare
en fullproppad dunkudde än ena jordiska tufwa... Thesse förnämde tutwor
rödies ingalunda bort, utan hållas kärare än then wälgiöddaste svvahljorden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
