Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för ömnigaste gräs och blomsterwäxtens skull, fast än slotten kan mera hindras
än som på släta mareken; dock lönar arbetet mödan.» Vidare finnas »tufwor
på myror, fly, flottholmar och sumpiga orter.» »The sämsta äro the, som
bestå af Rödgiörsse eller ockra och bära ingen särdeles frucht.» Andra »hära
åtskilliga slags gräs, i synnerhet thet så kallade St ar»; åter andra bära örter
eller buskar »och tylikt mera», »hwilka tufwor här intet giärna bortrödies, utan
ofta förändras af wattnets utfall och jordens tilökande»,
1 Den andra af ofvannämnda frågor besvarade han genom utdrag ur
»Guds rika fatabur af Fyrfota Diuren i Helsingland». Om björnen
säges. att dess »lektjd är intet här i orten wid början af wintern, såsom
the naturkloka berätta, utan i saning i Julii månad eller ock wid början af
Augusti.. . Honan för aflelsen synes inga Spenar äga, utan äro indragne och
in uti långa, dock glesa håren sittiande på buken emellan bakbenen. Dock dä
det lider emot födelse, begynna the alt mer och mera swälla och tå allermäst
utdragas, när de födde ungar dja få, hwilka aldrig här i orten äro flere än
tväiine, ty äro ock spenarne allenast 2:ne, som ock sedermera krympes och
indragas, at the med möda kunna synas, när ungarne afwande äro ... Sägnen,
ehuru allmän then är ock warit hafwer, at när Biörninan föder en unge
allenast, warder theraf en Järf, thet kan iag för wisso intet berätta». — Om
Le-kattens eller Hermelinens »samangång» säger han sig »intet så just
samtycka till Plinii utsago, then ock 01. Magnus ogillar, en god Nordländinge;
han skrifwer fuller at the wid början af Maji månad komma i tiurande eller
brunsten och löpa skocketals tilsaman och klasetals hängia ihopa etc. etc. etc.
Men sådant har iag intet sett. Dock är thet wist at honan föder 4 el. 5 ungar
och yngiar them uti boet i jorden, uti holiga trä, i löfhögar etc. wisar.des fram
wid födelsetiden små spenar radtals fram åt buken, alt som ungarne mänga
äro, lika som mården, Eckorn, Musen och Caninen, hwilka spenar utdragas wid
diandet, men sedermera tyna och indragas, at de föga kunna synas, åtminstone
intet utom håren».
6 Af »Guds rika fatabur af Foglar i Helsingland» lemnas endast ett
kort utdrag om »Sniö-sparfwar» eller »the små foglar, som endast om wåren
vvisa sig skock-tals framme, när wintersniön är bort tynader och theri så kallade
giöksniön faller och när solskinet är... Thesse äro tå frame här i orten, men
sedermera synas the här intet. Kan hända the ombyta färgen med tiden.»
6 Utförligast redogöres i »Guds rika fatabur uti Helsing-watnen• för
Si mpor na. »The äro af en underbar skapnad med ofanteligt hufwud, stor och
bred mund, tiocka läppar och starcka käftar med rätt små tänder, smal och
skarp tunga, stor ögon i skallen etc., hwaraf Swenska ordqwädet om
gapstrupar är tagit: Han är aller i munnen, som simpan i hufwudet, ägandes
sä hwassa och styfwa taggar och knåttrig horn i skallen, at han må säjes wara
en Seorpa-na, som med barnhänderen intet tagas må, i synerhet när hon stirrar
och utbreder hufwudet.» Af detta slags Fiskar finnas i Helsingland tvenne
slag, nämligen Horn-simpor och Brok-simpor, hvilkas olikheter utförligt
beskrifvas. Äfven redogöres för deras olika lefnadssätt, fångst och användning;
båda ätas med begärlighet, men »gallan och lefren, som stora äro, brukas
här mera at torkas och stötes, och gifwes them siukom in. Emot magref har
jag oftast funnit godt wara». — Med Societas litteraria (Vetenskapssocieteten i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
