Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Celsius död; ingen förstår sig på rächningen, ej huller wet, hur
älr hwar hon skal betalas; laga at jag får weta tydeligen huru
mycket det är, så skall jag skaffa wäxel och sända uht.
När Hr Doctoren skrifwer, så sändt det under wettenskaps
academiens couvert, ty jag uptager alla brefwen.
Hr Professor Ludwig skrif:r rätt sent; jag har ej hafft swar på
mitt senaste.
Utanskrift:
Viro clarissimo
DD. Abrah. Bceck
Med. Doct. Sveco
Sigill III (sönderbrutet), rödt lack.
Lipsiie.
1 Anders Abrahamsson Bro, rådman och handelsman i Söderhamn,
säkerligen en nära slägting, morbror eller kanske kusin, till Bäck.
* Någon dylik upplaga utkom icke.
3 Peter Hamnerin, lödd 1712, den förste i Upsala promoverade medicine
doktorn (1738), provincialmedicus i Värmland s. ä., kungi. lifmedicus, död
17(16. År 1741 ingaf han till Kungl. Maj:t en skrift, hvari han uttalade sin
»oförgripliga tanke», att »en doctor medicinae ... bör oumgängeligen wara cn
-god chirurgus, så wida han skall wara förswarlig att anförtros någon
provin-cial medici beställning». Därför förslog han, att undervisning i kirurgi skulle
meddelas vid universiteten, hvilket hittills ej varit förhållandet. Som det den
tiden ansågs förefinnas en hardt när oöfverstiglig klyfta mellan medicin och
kirurgi, så att det betraktades som nästan otillständigt, om en läkare företog några
operationer, enär dessa borde förbehållas åt fältskärerna eller barberarne, sä
väckte Hamnerins skrift stor ovilja eller rent af förbittring. Upsala medicinska
fakultet (d. v. s. Rosén och Linné) afgåfvo 1746 ett af den förre författadt,
mycket snäft och förnämt afvisande utlåtande. Collegium medicum, som först
mot slutet af 1747 hlef färdigt med sitt betänkande, skredde däri icke pa
orden; det uttalade visserligen sin förmodan, att Hamnerins »grofwa
insinuationer» härflöto från »pur enfaldighet och icke af argt uppsåt», men ansåg sig
ock kunna »wisa, huru litet förenämnda, så widlyftiga och dierfwa, som
ogrundade och enfaldigt författade skrift förtienar namn af et wälment förslag».
Det vore nämligen omöjligt »att i begge delarne [medicin och kirurgi]
excellera»; sysslade en medicus med kirurgi, blefve detta »dens fördärf, som hielp
söker». Collegium yrkade därför, att man »måtte foga den eftertryckeliga
anstalt, att medicinalförordningarne mage framdeles blifwa i det nogaste efterlefda
och icke, såsom nu beklagligen tillgår . . . dierft och utan försyn
uppenbarligen öfwerträdas». — Att emellertid Linné snart nog insåg vigten af läkarnes
inhemtan.de af kirurgiska kunskaper, framgår af hans uppträdande vid flera
tillfällen. Bland annat förslog han 1757, att på universitetets Nosocomium skulle
blilva så »inrättadt, att åfwen Chirurgien kunde der demonstreras och practi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
