Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ceras för Medicinas alumnis» samt angaf, huru man för detta ändamål skulle
kunna bilda »en ny Profession utan aerarii minsta gravation». Hans förslag
strandade visserligen på hans medbroders, Professor S. Adrivillii, häftiga
protester, men Linné hade dock på sin ålderdom den glädjen att se sin lärjunge
Ad. Mdrray 1774 tillträda en nyinrättad professur i kirurgi och anatomi.
4 Alexander Blackwell, född i Aberdeen 1700, en läkare, »som gjort sig
namnkunnig genom en Oeconomisk Tractat om Lerbränning, tjänlig för gödsel
til åkren; kom för några år sedan [1742] til Swerige, och just dä. när
nationen med all ifvver begynte tänka pä Oeconomiens upkomst i Riket. Han. som
lät sig förmärka äga en ogemen kunskap uti Oeconomien, blef med många
förmoner begåfwad [bland annat med titel af kungl. lifmedicus], och fick därtil
Kongs-Säteriet Allestad at bebo, där göra försök, och at wisa de lärgirige sina
många arcana oeconomica, hwarom han lät afgå en widlyftig specification til
alla Landshöfdingedömen i Riket». Under sin Västgötaresa 1746 besökte Linné
Allestad »för at se och lära de högstönskeliga rön, som kunde gagna både oss
och publicum», och »Blackwell war ej obenägen at wisa strax alt han
här-tils uträttat». Den af Linné lemnade ironiska specifikationen (Wästgöta-Resa
s. 105—6) lyder sålunda: »1) På Caracters byggningen hade han midt emot
dörren åt sjösidan låtit uthugga en lustdörr. 2) Några hundrade famnars
gär-desgård hade han låtit upresa pä denna skoglösa ort, och hämtat gärdslet ifrån
en annan by, sådant, som han det kunnat fåt. 3) Wid gården hade han begynt
anlägga en trägård, i hwilken, utom Kökssaker, han hade sått några stånd
Galium album 117, Lotus sylvestris 609, Melilotus luteus 619, Trifolium
bituminosum, Phaseolus humilis, hwilka stodo hwar på sin säng. 4) Til
Humlegård hade han låtit upgrafwa en hop sängar wäl 1 alns höge. och något
mera brede, uti hwilka han tänkte plantera Humle; men i mediertid uti
åtskilliga satt Potatos och bönor. 5) Akren, som war fattig på swartmylla, hade
han låtit plöga til 17 tumms djup, med 4 par oxar, hwarigenom alfwen eller
sanden blifwit blandad med myllan, hwilken sand han förmente efter 3 år
skulle witra sönder til swartmylla; war altså ej underligit, at han desse första
åren måste tola misswäxt, at rågen här såg sämre ut, än på något annat ställe <
men denna förlust lärer hundradefalt betalas, om Sand någonsin skulle förwändas
i Swartmylla. 6) Emellan en myra, som låg öster om gården, nära intil sjön,
hade han låtit slå et litet dike af några famnars längd, til watnets afledande,
Detta alt hafwer han hittills uträttat, mycket mera hoppas man framdeles».
Detta blef dock ej förhållandet; redan följande år hade han nämligen sä
inlåtit sig på politiska intriger, at han den 27 Juli blef halshuggen i Stockholm.
1 sina anteckningar om Nemesis divina berättar Linné åtskilligt om honom,
som skulle tjäna till bevis för att hän »hade ganska wäl förtjent sitt öde».
5 Nils Rosén (von Rosenstein), äldre bror till Eberhard Rosén (Rosenblad)
6 Olof Kalmeter, född 1712, gruf- och’ provincialmedicus i Falun 1743,
gift 1745 med Linnés svägerska Anna Christina Mor^ea, död 1766.
7 Erik Melander, född 1682, teologie professor i Upsala, död den 15 Fe
bruari 1745.
8 Biskopsstolen i Härnösand var ledig efter Nils Nilsson Sternell (död
1744). Till hans efterträdare utnämndes 1746 kyrkoherden i Stockholm Ol.
Kjörning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
