Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreläsningstimmar skulle hafva upptagits om upprop blifvit verkstäldt;
gagn-■ lösheten däraf visade sig ock vara uppenbar, dä talrika ähörare underläto att
teckna sina namn på de utlagda listorna — och därför ansåg lian sig äga
full-giltigt skäl för att brvta mot påbudet. Liknande var ock förhållandet med de
anbefaida förhören, hvilka borde anställas vid terminens slut i tvenne
professorers närvaro. Han åtnöjde sig med att någon gång på åhörarelistorna med
en * framför namnet utmärka dem, som »giort en ogemen progresse i desse
scienser» eller under privata samtal »befunnits wara besynnerligen qwicke i de
stycken, jag publice föreläst».
* Om man får tro Plinius. Denna uppgift om näktergalarna finnes i C.
Plinii secundi majoris Historia naturalis X: 83.
6 Underkastad straff.
6 De afskv lagbrott af kärlek till dygd och rätt.
7 De afsky lagbrott af fruktan för det ondas bestraffande.
8 Matsmessa = den 25 Februari.
9 Rationalia = räntekammare-göromål; inspicienda = inspektioner, såsom
t. ex. brandsyn, besigtning och inventering af vetenskapliga institutioner,
akademistallet O. S. V.
10 Professorernas penninge-lön utgjorde i början af 1700-talet 700 daler
s:mt,‘ livartill kom för några af de äldre inkomsterna af ett prebende-liemrnan.
Då emellertid denna lön, »som i början warit tämmeligen tillräckelig,
sedermera genom myntets förhögning samt den der uppå under förra långwariga
kriget följande ansenliga stegring i priset på wahrorne fallit till nästan 1 a-dels
mindre wärde», beviljades 1731 ett tillskott, motsvarande 50 tunnor spannmål.
Det dröjde emellertid ej länge, innan samtliga professorerna i Upsala hos den
nyblifne kanslern, kronprinsen Adolf Fredrik, gjorde hemställan om ytterligare
löneförhöjning, emedan »de icke allenast icke kunna hafwa sin nödtorfftiga
utkomst, utan ock blifwit föranlätne at tordiupa sig i gäld.» Dessutom uppgafc,
»det Academiens inkomster äro med then socgfälligliet blefne förwaltade, at icke
allenast wackra och nyttiga inrättningar till studiers befordran blifwit i desse
senare tider gjorde, utan ock nog ansenlige besparingar i Academiens
Ränte-Cammar förwarade, hwilka då de med god hushållning handhafwas, kunna
sätta Academien i det tillstånd, at Staten kan gjöra sig underdånigt hopp om
något sine wilkors förbättrande», och att Academiens inkomster således kunna
medgifwa en sådan af Professorerne sökt benådning» —- en uppgift, som bjärt
strider mot Consistoriets samtidigt afgifna förklaring, att »i anseende til
Räntkammarens i thessa senare åren hafde ganska stora utgifter, aldeles ingen
til-gäng finnes til inrättande af ett Laboratorium Chemicum» (se bref. (147 not. 3).
Som emellertid kansleren fann, att »det synes billigt, at de som sittia wid et sä
mödosamt och answarigt Embete, som underwisnings wärket är, måtte derwid
hafwa sin nödtorftiga utkomst», ingick han den 9 Februari 1748 till Kgl. Majd
med hemställan, att professorerna, bibliotekarien och räntmästaren måtte
bekomma en ytterligare tillökning i årslönen af 50 tunnor spannmål. Härtill
lemnade Kgl. Maj:t den 10 Maj s. å. sitt bifall, emedan »Wi med särdeles
•attentiori altid befrämja det som kan lända Eder Kongl. Höghet till nöje , och
emedan nu sådant kan skie utan at betunga Rikets ordinarie inkomster eller
Academiens egen stat derigenom kommer till korta.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
