Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverträdda. Upprepade gånger gjordes, såsom särskildt Consislorii-protokollen
under 1600-talet visa, kraftiga försök atl förmå professorerna att härutinnan
fullgöra sin skyldighet, men — som det vill synas — med kortvarig framgång.
Det hjälpte livarken, att rektor ålades tillse, att professorerna måtte »in puncto
wara tillstädes wid lectionen». eller att »cursorerne skulle observera om leclion
försummas». Lika litet hjälpte den plikt, som redan då tidtals af
försumlige erlades: påbud härom upprepades sedan gång efter annan, men — som
det vill synas — fortfarande med ringa påföljd. Sådana plikter blefvo nu åter
lagstadgade, men, af allt att döma, blefvo de näppeligen någonsin ulkräfda.
Hvad Linné beträffar, voro alla dylika hotelser om straff fullständigt obehöfliga,
ty under hela sin professorstid meddelade han under offentliga föreläsningar,
collegia privata och privatissima, demonstrationer i trädgården och på museum
samt botaniska exkursioner (de berömda *herbationes Upsalienses»)
undervisning i en utsträckning, som är rent af häpnadsväckande.
Ett annat påbud, som Linné uppenbarligen ansåg vara ett nytt och
onödigt påhitt, var afgifvande af månadtliga löreläsnings-diarier. I själfva verket
funnos sådana påbjudna redan i förra hälften af 1600-talet. Om detta under
årens lopp helt och hållet bortglömts, skulle varit förklarligt, såvida ej
påminnelser därom Ilera gånger blifvit gjorda, t. o. m. sä sent som i kanslersbref
den 27 Oktober 17:20 och 16 Juli 1726: i de månadtliga diarierna skulle
professorerna uppgifva, »huru mycket man läsit och förklarat eller huru långt
man hwarie termin Ilindi». De af Linné regelbundet afgifna diarierna finnas i
Riksarkivet och lemna ej ovigliga upplysningar om hans föreläsningsverksumhet
och hans lärjungar.
De ordinarie universitetsferierna voro enligt 1653 års constitutioner trenne,
nämligen a) natales Christi (julferier) från Thonue dag till Trettondag jul
(festum Epiphania;), b) paschales (påskferier) från palmsöndagen under 1 +
dagar, och c) caniculares (sommarferier) under 30 dagar. Någon ändring
här-utinnau skedde ej officiell, men professorer och studenter hjälptes åt att
egenmäktigt förlänga dem, hvilket framgår däraf, att kanslern den 11 Februari 1738
i Consistorium framhöll, att »ferieme ej mage förlängas, utan att lectionerne
derefter straxt skolu anställas; och om ungdomen sig ei infinner, höll Hans
Excelleuce wårdeligast. al et programma anslås, hwarutiunan förkunnas, det
lectionerne utan uppehåll skola fortsältias pä de anbefnlte tider, men skulle
ungdomen ändå efter itereradt anslag ei inställa sig, utan lemna auditoria vacua,
sä äro likwäl Professores då ursächtade.» Härtill beslöt Consistorium: »Delta
skall sä skie» — men detta skedde uppenbarligen icke. — Vid jämförelse mellan
detta gamla lagstadgande och Kgl. resolutionen af den 29 Augusti 1749, som här
af Linné relaterats (dock med utlemnaude af 14 dagars ferier vid påsk och
pingst), finner man, att i själfva verket ferierna blifvit ej oväsentligt förlängda;
däremot blefvo de själftagna ledigheterna förbjudna.
Påbudet om kontroll öfver åhörarnes ordentliga bevistande af
föreläsningarna var likaledes ett gammalt nytt; redan i Carl Xl:s bref den 19
December 1695 päbjudes, att hvarje nyår skulle insändas »förteckning på the
Studenter. som uti hwart Facultet mäst signalera sig genom idkesam studering och et
dygdigl comportemeut.» Det nya, något modifierade stadgandet vållade Linné
löga besvär. Hans åhörares antal var nämligen ej sällan så stort, att hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
