Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D:nus Rothman alter adhuc haeret Cette apud D:m Holm, qui
juvenem alit et vestit.
Helleborus niger et Gynoglossum omphalodes florent in Horto.
succedant Tibi fausta vota! si altera vice matrimonium
publice enunciatum sit et pro more solito intra octiduum nuptias
celebrabis. Vale.
Upsal. 1755 d. 31 januari.
D:nus Manfred i Manetti,* Profess. Bot. llorentiae, qui ante
aliquot annos in me malevole invehit, sententiam mutavit, veniam
precatur, dicit se errasse ignorantia, quamdiu ex libris sapere
studebat, postquam vero ipse naturam intueri inceperat, vidit me unice
recta..........
Mox me membrum Societatis Florentinae proposuit, assumor,
et hoc mihi significavit.
Utanskrift och sigill som pä bref. 888.
1 Johan Benjamin Heiliqtao, född 1716, provincialmedicus i Blekinge, död
1771; till medicine doktor promoverades lian i Lund 1751, sedan han 1749
under Eb. Roséns praesidium ulgifvit och försvarat en disputation De Morbo
spasmodico convulsivo epidemico.
* Haverio Manetti, född 1723, läkare i Florenz, död 1784. 1 sin skrift
Viridarium Florentinum (Flor. 1751} uppträdde han som Linnés motståndare,
men ångrade sig kort därefter samt utgaf 1756 Caroli LixxjEI Regnum
vegetabile juxta systema natura in classes, ordines et genera ab eodem
constitutum, societatis physico-botanica Florentina usui accommodatum ac
re-cusum.
892.
Det är högst beklageligit att så många menniskior, i hela
provincier, skola lida så förskräckelig smärta och död; utan att
någon kan achta dem därföre, åller säga hwad dem skadar, at
sådant ej widare må existera.
wid sådant tillfälle borde ett rike kunna sätta uht ett
pre-mium på en 50 ducater, för den som uptäkte rätta orsaken, dä
jag är wiss på att någon innan kort skulle giöra sig sorgfällig att
uträkna en så hemlig sak; då så många mine landsmän kunne
frias för lika fatale olyckor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>