Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pund. Alla de twärsprickor, som gå öfwer berget, de äro emillanträngde
med en fm skorpa silfwer, och alt det silfwer här finnes är gedigit.
Smältprocessen är nästan lika med Salberga; men här är ingen
calci-nerungn. Då detta silfweret är finnerat, så föres det til myntet, som är
wid Kungsberg, och ther myntas årligen ungefär 300,000 daler Norske,
el:r 2,700,000 daler K:mt. Arbetarena härwid bestiga sig öfwer 5000:de
personer; men Kungsbergs stad, ther silfwerwärket är, han har wist 10
ä 12000:de personer. På grefskapet Jarlsberg är äfwen et silfvverwärk,
som dock håller nog bly; med wid Kungsberg måste man årbn kiöpa
et quantum bly af 180,000 Skålpd. Här finnas äfwen Kopparwärk af
så stark halt 3 mihl ifrån Kungsberg, at man aldrig hört så rika
kop-parstrek finnas. Stuff af detta kopparstrek kunna wi hafwa ähran wisa
wid hemkomsten. Herr Directeuren Jffert har nyligen upfunnit et
kopparwärk nära staden Drammen, som kallas Kungzberget. Järnwärk äro
här äfwen i got stånd; dock kiöpes det swänska järnet för 11 dir
norr-ske Skepdt, el:r 109 dir kmt. Alunwärk finnes wid Christiania, theras
alun är nog klarare, än wår; ordsaken är, at de rafinera honom 2:ne
gångor. Berget ligger bredwid alunbruket. Skifferberg, som räcka sig
emot skyarna, ligga rundt omkring Christiania.
Aconitum F. S. 4422 kallas här lusört; ty de bruka henne til at
koka och med decocten döda lös hoos barn och Creatur. Hon wäxer
fult wid wägen emillan staden Bragnaes och Christiania. Rumex F. S.
292 wäxer på en trakt wid en wik af Saltsiön, som kallas Släpwiken,
til så stor myckenhet, at man kunde fournera flera Apoteque ther med.
Hieracium F. Sv. 635. Det är här en plåga i wårsäden, som Sinapis
i Swerjet. Linntea F. S. 522 wäxer här så öfverflödigt, at desz
Ho-rizontella grenar ligga ifrån backarna ned på wägen, som humle refvor.
Hon kallas här Norge och brukas, som Thée, äfwen kokas hon och dess
spad hafwes, at smörja på barnsår, som helar, samt tages in och
hiel-per för w>atnsot. De stora och wida Berg och moar stå fulla med
Em-petrum F. S. 832. Prunus F. S. 397, den brukas här, äfwen som
och dess slägtinge Padus F. S. 396, til at giöra winer af, som äro
ganska w’älsmakande; processen är den samma, som med kiörsbär.
Fraxinus F. S. 830. Tilia F. S. 432. Sorbus F. S. 400. Pyrus F.
S. 402. Lonicera F. S. 192. Quercus F. S. 784 och här och där
Fagus F. S. 785. Desse prydde emillan bergen wägen til Drammen,
då man såg dem af naturen så runda och pyramidaliska, som de ägt
den bästa skötsel. Festuca F. S. 90, som wi så mycket sågo i Swerje,
den syns icke här. Hr Candidaten Gottmark3 wisade oss i Wermeland
mannagryn4, som han af henne fått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
