Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i myckenhet och wälsmaklighet wida öfwerträffar dem i Europa; af 4. slag
af Wnlnött-träd, hwars frukt i godhet oj gifwor efter de Europseiska, och
hwars träd uti snickare-arbete näppel. har sin like; af flere slags willa
win-ranckor, hwaraf skogarna äro fulla, och dem man ser i ymnoghot denna
tiden införas til salu; af et slags Lönn, som ännu mera wäxer längre åt norr,
emedan här är nästan för varmt för den samma, af dennas saft, som om
wårtiden rinner från trädet, då man hugger deri, kokas och tilredcs et
Såcker, som i söthet och smak ej gifwer ordinairt Såcker efter; iag har fått
til skäncks en stor klimp deraf, så at iag kan med så mycket större wisshet
tala om detta. Åtskilliga örtslag, som wäxa willa i skogarna, af hwilka
somligas frö el- sielfwa ärter brukas til maat, af andra tagas rötteme, som wäxa
i sådana knylar som Potetur, ganska många träd och örter, som brukas til
färgerier, dem iag nu ej hinnor specificera. Willa Mulbärsträd af flera slag
finner man i ymnoghet öfwer alt i skogarna; de som rest ända til norra delen
af New England, der kiölden om wintrama täflar med den i Torno och
Lappmarken, försäkra mig, at de äfwen sedt willa Mullbärsträd der; ej en, utan
flero, hafwa för curieusitet haft Silckesmaskar, dem de födt dermed, som
spunnit så godt Silcke, som någonsin det, hwilket finnes i Södra Europa;
on af fordna Gouverneurorna i New-York kunde af sina egna
Silckesmaskar, som föddes af desse träds löf, få åhrl. så mycket Silcke spunnit, som
han til sin hela familia hade af nöden; men emedan dagswerckzfolcket
här äro oändol. dyra, och man finner sin största profit med
Spannmålshandel, som föres härifrån til hela Westindion, så har man glömt bort all
Silkesmask-skiötzel. Jag går nu förbi de många medicinal-wäxter, som
här finnas, och hwars nytta ofta är funnen dråpelig. Radix Ninsi och
Po-lygala äro de minsta; der den Högste låter mig hafwa hälsan, och alt wäl
gå, så skal iag wid min lyckeliga hemkomst til Swerige, hafwa så wäl
ymnoghot frö af alla desse, som lefwande plantor tillika; ty at alla desse skola
wela fort i Swerige, twiflar iag ej om, endast frön kommo oskadde fram,
och sedan wäl skiötas. Af Ekar finnas här 10. ja flere hel särskilta slag;
men iag sätter ej så stort wärde på desse, som på wår Swenska Ek, ty de
spisa ej i waraktighet mot den samma. Eljest är här en general
observation, grundad på en långlig erfarenhet, at et och samma träd, ju längre det
wäxer åt norr, ju waraktigare är det, och ju längre kan det stå emot röta;
häraf sker, at skepp, som äro bygde här i Nya Swerige på långt när ej duga
mot dem, som bygges i New England, ty då de i New England kunna wara
til 16 å 20. år, kan man sällan betiena sig af de skepp här byggas öfwer 8
å 12. år, innan de blifwa genom rutna; men skepp som byggas af Ekar i
Europa, uthärda wida wägnar bägge desse. Af grässlag, (: Graminibus:)
finnes här en stor myckenhet, men iag har näppel. funnit et enda, som
förtienar någon särdeles upmärcksamhet, elr går upp emot en del af
wåra Europseiska wid ängsskiötsel; doek har Mr. Iiaftram® berättat mig,
at ju längre man här kommer til norr, ju utwaldare grässlag blifwer man
warse; af alla wåra Europseiska gräsarter har iag til datum funnit endast
en enda, nemligen Poa §. 75. i Flora Suec.* alla de andra äro hemfödingar
af America och aldrig warit willa i Europa. Ehuru, som iag hört, en och
annan i Swerige welat draga läran om watnets aftagande i twifwelsmål,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
