Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så har dock den korta tiden iag redan warit här gifwit mig tilräckeliga
öfwertygelser deraf, at watnet ock i denna delen af werlden årligen aftager,
och at mångenstäd8 der fordom warit haf, hwar nu är land; de som med
förstånd giordt resor här omkring säja, at ingen ting kan wara klarare,
och sielfwa de willa indianer, som bo här ofwanföre, skulle le åt den, som
willo twifla derom, ty hos dem är en allmän berättelse, at hafwet för många
många åldrar tilbaka gått til de och de ställen, som dock ligga mot 100.
Engelska mihl från denna tidsens hatsstrand; häraf är, at man öfweralt här
i landet wid brunnars gräfwande finner åtskilliga strata af mussel- och
Snäcke-skal diupt ned i jorden och wida wäg från hafwet, item hela stora
träd, ekelöf m. m. til 18 och 20. foot under jorden. En ting förtienar här
wid upmärcksamhet: man skal uti New-England, och längre norr finna
så i bergen petrificerado musselskahl, som strata af det samma här och
der ned i jorden i des naturliga skapnad och icke petrificerat; men ehuru
man letar der omkring på hafsstranderna, skal man dock ei se desse
mus-• selskal och diur som sitta deri; ei heller skal man blifwa dem warse, innan
man kommer til Carolina några 100— mihl längre i Söder, der de sägas
finnas på hafsstranden i myckenhet; sådan är den berättelse iag fått; men
iag kan ej utgifwa för wist, om detta sig så förhåller, emedan iag sielf ei
haft tilfälle at få so detta.* Nu wil iag uplösa ot Probleme som icke
allenast II- Archiatern wid min afresa från Swerige, utan äfwen uti London
åtskillige af Wettenskaps Societetons Ledamöter derstädes anmodade
mig om at undersöka, neml. hwarföro de wäxter, som komma från Norra
America, gemenligen i Europa blomstra så sent, at deras frö sällan hinna
blifwa mogna; detta sker i Swerige, detta händer ock i London:
skillnaden af wäderloken uti Europa och Norra America är orsaken til alt detta:
om sommaren är här gemenl. en grufwelig hetta, don tager af längre mot
hösten, då hela September och October Månader komma at blifwa do
härligaste om året, ej för heta, och än mindre för kalla; September swarar
här måst mot Julii månad i Swerige, och October mot Augustus, hwad
wärma angår; man ser sällan någon mulen dag, utan mäst altid Solsken;
sällan blåst utan mäst lugnt elf et sakta susande wädor allena. Det
äro dosse 2 månader, som räknas gemonl. här för den angenämaste om
året, hwad wäderlek angår; uti desse månader, och så sent på hösten, om
man får så säja, stå här de mästa örter i bästa fägring; då blomstra som
bäst mäst alla Asteres, Solidagines, Rudbecki®, Lobeli®, Pediculares,
Digitales, Oenother®, Helianthi, Gentian®, Eupatoria och flero och då
mogna do deras frön; men någon kan fråga mig, liwi blomstra alla desse
just denna tiden, så sent och ej förr? iag frågar tilbaka: hwarföro blomstra
hos oss i Swerige Hepatica, Draba, somliga Viol®, etc. just först om
wå-ron, och hwarföre komma somliga Centaure®, Gentian® etc. först sent mot
hösten? Får iag swar dorpå, så år den til mig giorda frågan tillika
bo-swarad; eljest märekes ock, som Mr. Bartram försäkrat mig, at ibland,
när wintern mot wanligheten kommer för tidigt, en stor del af dosse sent
blomstrande örter ej hinna äfwen i detta deras fädernesland, mogna deras
frö; men Skaparen har ändå funnit bot mot det, ty flästa delen af desso
hafwa radicem porennem. Uti September månad, eller d. 25. Sept. stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
