Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bärsträd, Sassafras, etc. 3. Wissa wåxter wäxa ned uti landet mot
hafs-kanten, fast dock ibland 20 å 30. mihl från det samma, men finnas aldrig
längre in i landet, e. g. Nyssa s. Fiskarträd, Liquidambar, Myrica hvaraf
det gröna vaxet giöres, etc. 4. ju längre til öster, ju bittidare komma
växterna fram i blomma, och ju sednare, desto längre de finnas til Wäster.
5. mästa delen af de örter, som finnas här från gamla länderna tyckas
blif-vit hijtförda först, emedan de ei finnas långt in uti landet, dijt inga
Européer kommit. 6. . . .*
Man har nyl. uprättat en Academie ell Universitet här i staden; men
då Hr Archiatem får se constitutioneme, skal Hr Archiatem tro, at den
blifvit inrättat för par 100— år sedan, då Aristoteles lefde; ty man nämner
näppel. om Hist. Nat. och nyttiga vettenskaper; Latin, Graeska, Logique,
Rhetorique etc. få främsta stället, och Professorerne deri största lön: aldrig
har Engelska nation skämt så ut sig som häri; men ei under, ty det var en
köpman, som skref constitutioneme, och tror iag min Herr Arch. skal få
magvärek, när I få läsa dem; iag fick nyl. i et omgänge af de förnämsta
här i staden gifva uphofsmannen dryga slängar; så at de nu storl. skämmas
för hela deras inrättning; iag giorde comparation emellan Hist. nat. och deras
vettenskaper; högsta lärdom här är at skinna och samla penningar; intet
är så föracktadt som Hist. nat. så öfver hela America; den Wettenskaps
Societet, som inrättades här för några år, dog af sig sielf efter 3. års förlopp;
en Medicinae Doctor känner ei en enda ört, utan förskrifver alla från
England, fast en stor del växa här i ymnoghet.
Jag var några dagar i sommars hos- Dr Colden på hans gård; en käck
man; men nu aldeles fallen i publique affairer, at han ei hiner en gång
dröma om Hist. nat. Han hade inga specim. plant. sicc. utan bara
beskrif-vit dem, då de varit färska, utan at inlägga en enda. Hans Trientalis är
Prinos Gronovii; hans Waltheria är Lysimachia af flera slag. vid Zea
semine nudo, cujus semina careant cortice etc. som han det kallar, sade han,
at han blifvit bedragen, ty man gaf honom Mays, den man med lut förut
tagit skalet af frönfa] på. Hans 192. är en art af Abies; han hade glömt bort
en del af de örter han beskrifvit; när iag warit der par dagar, fick han igen
en otrol. eld för Botaniquen. både han och Bartram önskar, at de kunnat
få örter af Amer. nämda efter dem. Bartram kan intet finna igen Porella
mera, ty stället han fan den wid sin gård, är bortskölgt af vatnet.
Jag har warit omtänekt, at föra några rara diur med mig lefvande
hem til Sverige, men fruktan tillåter mig ei, emedan de då blifva för dyra;
iag tänekte först laga, at iag måtte få det diur, som här af Engelsmännema
kallas Polcat, och af de här boende Svenska Fijskatla, emedan det skulle
blifva et alt för rart diur, men mine wänner hafva afrådt mig, ty det samma
kunde allena åstadkomma, at både iag och det blefve på hemresan kastade
öfver bord ut i hafvet: Hr Archiatem vet, at detta diur ger genom
bakän-dau från sig en sådan stanek, då det blir retat, at en menniskia må storckna
deraf, genom det diuret kastar et som sielfva afgrunden illa luktande vatn
til flera fots längd från sig; och det som är värst, är. at denna luchten nästan
aldrig går utur de kläder, käril, ell annat den kommit på; nu är det väl
sant, at desse Fiiskattor kunna giöras tama som hundar, och bruka då ei
é
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
