Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undra, om vi derföre söka sielfva taga oss en heder, som aunors är oss
förnokt: vi hafva väl ej den förmätna inbillning, at kunna för de lärdas
ögon framvisa något, som i något svarar mot Edert; men så skola vi dock
giöra så godt som vår förmåga räcker: jag skal för min del biuda til, at
ej vara någon lättinge i detta svaga lärdoms samfund: första årets acter
af hvad vi samlat komma först ut nästa sommare. Herr Biskop Browallius
håller nu dageligen från kl. 8 om morgonen til kl. 11 och 12 om aftonen
med en mer än stor flit på, at arbeta på sin mineralogie; hon lärer kornma in
bland första årets handlingar, ibland synonyma deri komma de namn
han gaf på stenarterna uti sit privata Collegium år 1739 om vårtermin,
och hvilcka mer än många af hans dåvarande disciplar afskrefvo, ock spridde
omkring; när detta blir tryckt kan väl ej annat än mångom underligit och
märckvärdigt förekomma, samt nytt lius i Psychologien gifvas, huru 2’"
menniskior kunna oj allenast hafva lika meningar, utan ock, då de fatta
dem i pennan, ofta bruka enahanda och samma ord at uttrycka dem; ty
Herr Prof. Gottsch. Wallerius har i sin 1747 tryckta mineralogie på mer än
många stenarter, brukat samma nomina specifica ord från ord; men at
han ej låndef!] dem af Biskop Browallii 1739 hållne Collegium bevisas
ty-deligen deraf, at då han i förtalet til samma mineralogie upräknar de
svenska auctores i mineralogien, nämnes ej et ord elr jota om någon Brovallius.
Kan nu alt detta ej uttydas efter Psychologiska reglor, så blifver
nödvändigt, at endera af Herrarna svårligen kan undgå Plagiarii beskyllning;
jag tager ingen del i denna trätan, utan låter desse bägge Herrar krafsa
ifrån sig, liuru godt de kunna och gitta; Herr Archiatern lärer tillika med mig
vela vara en otiosus spectator. Men nu til annat. Tänck, at Crambe
ma-rit. finnes på åtskilliga af de Finska stränder: jag har fått en braf hop frön
af den i år. Ulmus finnes långt up i Tavastland och Satacundia, och der
de största trän, som kunna gifvas; Fraxinus äfven; Acer ganska mycket;
på många ställen långt up i Tavastland och Savolax finnes hela backar
öfverväxta af Kersbärsträn, hvilcka kommit af sådana, som i fordna tider
blifvit ditplanterade, men sedan så fortplantat sig sielfva. Jag har en
quick ung discipel från Ryska sidan, som lofvar mycket godt framdeles;
han har förut par år stått under en magistri docentis upsikt, som strängt
hollit honom til de metaphysiska studier, och med flit hindrat honom från
natural historien; men sedan han nu fått råda sig sielf, har han gifvit sina
förra studier på båten; han täncker vid hemkomsten söka komma in hos
vetenskaps Academien uti Petersburg. Jag har vid lediga stunder roat
mig med Herr Archiaterns Species Plantarum, nemligen den förra Tomen, ty
den fick vi hit, så snart den var färdig tryckt; men den sednare har hvarcken
jag eller någon annan här i Åbo ännu sedt. Secret. Salvius bedrog
oss allesammans: vi litte på, at han skulle efter vanligheten sända
hit äfven exemplar af den, försummade sålunda, at skaffa oss dem från
Stockholm; men der kommo inga exemplar, den förra delen har jag
interfolierat med postpapper, och låtit binda den i stor Quarto, at som uti eu
handbok införa mina observationer: men jag tycker redan jag saknar några
species deri, hvar är Aira eller gramen lanatum Dalechampii? Ginzeng
från norra America? Plantago flor. Suec. 125? Queria Spec. plant. 90:2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
