Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligga i liamn och afvagta vädret. Jag frugtar at jag uppehållit Välborne
HT Archiatern för länge med äfventyrerne af min resa, jag vil derföre
berätta hvad jag under denna tiden, uti Natural Historien funnit.
I Danmarck var för mig ej synnerligit at se eller finna, jag vil och spara
det til en bequämligare tid, och kort nämna at plantagerne af Vejde* der
hålles så helige, at ingen må understå sig taga ett stånd, och knapt se på
dem, af frugtan at den då hos oss skall kunna planteras, hvilket ger tilkänna
okunnigheten deraf at den hos oss och öfveralt i Danmarck växer vild. De
fel, som vid denna plantagen begås skal jag en annan gång ge vid handen.
Jag har nu den äran at öfversända til Välborne HT Archiatern 10 Species af
Sertularia, det 11 frugtar jag är blott en varietet, och den 12 tror jag vara
en Chara. At uti desse finnas lefvande diur, behöfver ingen menniskia mer
tvifla om, emedan man kan med blotta ögonen se deras rörelse. Om desse
diuren kunna vi ännu ganska litet statuera något vist, emedan så htet deraf
ännu är uptäckt, jag är derom säker, at vi om desse skola i framtiden få
helt andra tanckar än vi haft. Min anmärkning öfver desse, tör låta nog
Paradoxe, men jag äger det hopp, at en gång då jag kommer til den bestämda
orten, kunna, tydeligen för Välborne Herr Archiatern och Riddaren, upvisa
dess oeconomie, samt huru med dem hänger tilsammans. Det vet jag vist,
at Franske och Engelske observationerne uti alt ej kunna vara rigtige,
men at II’ Jussieu varit närmast af alla. Få vi ej sielfva diuren beskrefne,
til alla dess omständigheter, så lära vi fåfängt söka någon uplösning på denna
knuten, men dertil fordras förnämligast, at äga vår makalösa Linnaei eller
Jussiei och Sauvages ögon och kundskap. De andre kunna af desse Solar
läna sitt hus. Med en del af desse diuren, (jag kan ännu ej säga alla) är
nästan så beskaffat, som med insecterne, som undergå sin förvandling på
sin vissa tid. Insectet lefver sin vissa tid under form af mask, afkläder
sig sedan denna huden och får namn af puppa. Polyperne som en del
sittia uti Sertulariis, eller en vegetabilisk kropp, förblifva der sin vissa tid,
öfvergifva sedan denna boning, fast ej aldeles, men få hkväl en friare
rörelse; Masken kryper åter, utur denna huden och blir då et fulkomligit
insect; så lefver och desse polyper sin vissa tid, uti detta tilstånd, tils de
änteligen förvandla sig til ett annat diur, som vi kalla Zoophyton. Ikläder
sig då och ibland en stenskorpa. Om detta sker med alla, kan jag ej såga,
men at det sker med vissa, derom är jag helt öfvertygad, och behöfs ej
mer, än följa efter generationen af Concha anatifera, det jag så mycket
möjehgit varit gordt, Men som jag ej har tilfähe at äga godt microscop,
har jag ej kunnat fulfölja alt. Jag har här sedt, huru en fulkommehg
Lepas med sin Triton blifvit genererad af små fina polyper. De inkast som
häremot kunna göras, vil jag til alla delar besvara, men håller för
vidlöf-tighet dem nu at upräkna, hälst emot en klar sanning intet kan sägas
något. Vi få helt andra tanckar derom, sedan vi nogare fådt genomleta de
skatter, som döljas uti det faseliga hafvets stora Tång skogar; Väl vore
om flere anstalter dertil kunde göras, då den ena observationen med den
andra feck jemnföras. Vår skarpsynte Hl Löfling*, som Kongl. Wettensk.
Academien i Stockholm begåfvat med et kosteligit microscop, skulle här
uti kunna tilväga bringa mycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>