Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och med hvilka jag ej vil Välborne Herr Archiatern och Riddaren oroa.
Under resan från Franckrike til Neapel blefvo vj nödgade at gå i hamn
vid Jsle de l’Elbe ej långt ifrån Corsica, dehls för motvind, dehls för 3U‘’
Tripolitainska fartyg, för hvilcka vj vål voro aldeles frie, men at undgå
visitation, för livilcken vj sedan varit nödgade at göra quarantine i
Neapel, togo vi heldre hamn i Portolongone, Konungen af Neapel tilhörig.
På denna prägtiga och frugtbara öö, hade jag tilfälle at samla en ansenlig
hop rara och vackra örter, jemte en myckenhet Jnsecter. Ett Cypripediuin
kan jag deribland räkna som ganska vackert och nytt. Gräs har jag alt
sedan min afresa från Sverge, utom et underligit Cynosurus ej andra sedt
än svenske, och mossor äro ganske rare, dehls för den skoglösa orten skull,
dehls för den förskräckeliga hettan, men jag hoppas då vinteren kommer
at få tilräckeligen af det slaget. Så snart jag til Neapel ankom började jag
at göra flitiga excursioner, hvad jag under den tiden fådt, skal jag vid
första lägenhet hemsända. Ett enda nytt genus är deribland, hvars
beskrif-ning innelyckt medföljer. Den är helt nära slägt med Schrophularia och
Martynia, men kan intet reduceras på något sätt til någondera af desse.
Facies corollse är den samma som Scrophularia, men Calyx är här
quinque-phyllus; Flexuta staminum skiljer den ifrån Scrophularia, men concilierar
den med Martynia, men rudimentum quinti Stamin. finnes ej, som är
character essentialis Martynia;.
De Jtalienske Rese scribenter tala ganska mycket om en lager, som
växer på Virgilii graf, de säga at huru man klipper bort denna lageren,
så skal den altid växa igen och bekröna denne Poetens aska. Jag har
flere än en gång ofvan på Pausilyppen besedt denna grafven, som hyser
et så vördat stoft, och beklädes nu med många vackra örter, och jag finner
at denna lagren är en Cactus articulis subcordatis H. Ups. som ehuru den
klippes, altid växer igen.
Jag har här fådt en Asterias som både för sin nyhet och sin
besynnerlighet skull förtienar attention, och lärer utan tvifvel vara bland de
raraste man af detta slaget hittils i verlden sedt. Den lärde Engelsmannen
Grew1 har uti Engelske Transaction. N. S7 som jag ser af Ms* Bakers’ Essai
Sur 1’histoire Naturelle du Polype, beskrifvit en dylik, som han fådt från
Westindien och ännu skal i dess Cabinett i London förvaras. Han kallar
den Stella marina arborescens, och kommer nog öfverens med den som jag
här i Neapel fådt. Hvilken jag kan kalla Asterias radiata, radiis
subar-ticulatis dichotomis. Kroppen är ungefähr så stor som en 6 styfver, under
helt flat, men ofvan til convex, på ryggen har den 5 ovala uphöggningar,
en efter hvar radius, som tilsammans formera en rigtig pentagon, hvar
och en af desse äro längs efter mitt uti likasom klufne. Färgen är ofvanpå
af en hvit silfver färg, men emellan desse nämde uphögningar Svart, samt
äfven uti Centro en svart punct. Under är den helt flat, mitt på undre
sidan har den en hvit ring, som tyckes likasom vara intryckt, innom denna
ringen är dess munn som består af 5 labia, de der äro svarta, med hvita
tentacula i alla kanter. Radii äro 5 nästan articulati, så snart de kommit
ut från kroppen börja de straxt at dela sig i 2 och 2 hela vägen upföre tils
de omsider bli så fine som hårstrån. Desse radii äro på öfra sidan convexe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
