Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
et makalöst Medicament til at restituera krafterne hos dem som af ålder
eller siukdom blifwit utmattade, dosis 10. å 15. gut. omskönt Chine6eme
infundera det i Watn, hwartil de hafwa egna thée kannor af tenn, uti
hwil-kes Lock är en Capsul, uti hwilken några Rijskorn eller gryn uti Wattn
inlägges, hwilka när de uti Kokningen blifwit så miuke, at de med
fing-rarne kunna sönderkramas, äro teckn at infusionen nog kokat.
Lit. D. äro någre Bönor som kallas Callavancer och lära icke wara
de samma som HT Archiatern beskrifwit uti Wetenskaps Academiens
Handlingar A2 1742. p. 202.3 Häraf göres per Corruptionem uti Solens hetta den
så kallade rätta och bästa Soya, hwaraf skall framdeles här göras prof,
så framt en het ugns Wärma kan åstadkomma samma putrefaction som
Solen i China. Hwad Kaempfer deröfwer har för en process längtar jag at
see, för hwilken orsak skull jag boken efterskrifwit; men det wet jag at den
process jag äger, är den Sannskylliga.
Uti Asken som medföljer är
N? 1. & 2. 2E? petrificata eller andra AVäxter dem jag icke wet namn på.
X? 3. är en Mineral Kiörtel som blifwit funnen på hafsbottnen
utanför Marstrand. Somlige af dylika som på en gång upfiskades, skola hafwa
haft uti sig en Chrystall kierna, hwarföre alle blifwit sönderslagne,
hwar-före icke en enda hel kunnat ärhållas.
X? 4. lära wara 3?? St. frön af Bonduc eller Giulandina, men et
större slag, än dem jag förr öfwersändt.
X? 5. är et Stycke agat från Bengale.
X? C. är något som finnes på fohlungarnes tunga, när de födes, men
om icke någon straxt är tilstädes wid födslen, som öpnar munnen och det
bort tager, swälges det af fohlcn; det har samma storlek med tungan och är
helt hwitt som yste, men når det torkas uti wädret, blifwa somligo som
detta, somlige åter brune som et horn Limm. lag hafwer läsit någorstädes
om denna saken at Hippocrates och Plinius skulle hafwa skrifwit derom, men
påminner mig icke hwar. Det skall hafwa et grekiskt namn, hwilket, om
jag minnes rätt, och icke för mycket rådbråkar det skall wara Hippomanes.*
Uti Pommern hwarest min broder låtit tagit detta och någre flere (dem
jag skänkt åt wånner) af egna fohlsungar, hörde jag af en gammal
beske-delig Hushållare, at denna Materien som han kallade Miltz, skulle wara
af stor effect emot Epilepsien hälst för Barnens Hiertesprång, så at små
barn som deraf ingifwes, aldrig skola få denna siukan, hwarwid dock skall
obserweras, at af en hästefohle tages åt Gåssc- och af et Stod fohle åt flicke
barn. Huruwida det hafwer sin ricktighet lemnar jag; men önskar at få
weta hwad Herr Archiatern derom bekandt är.
Uti samma ask finnes äfwen någre stycken af en Chinesisk fruckt
den jag icke wet at namn gifwa, men som är ganska delicat at ätas.
För denne gången har jag icke mera.
Wid det jag för några dagar sedan, komm at ögna på et litet Partie
Chinesiska Fiärillar, dem jag hafwer, font jag deribland den uti Wetenskaps
Academiens handlingar. A? 1746. pag. 60 & seqq. beskrifne och afri tade
Chinesiska Lyse matken då jag hade det nöje, genom et Microscopium at
admirera des accurata bcskrifning och afritning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
