Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen efter, luta sig emot hwarandra öfwer pistillerna, lemna sitt
miöl, spärra tilbaka, och gifwa rum för 2 andra, och så widare,
til dess alla giordt sin tjenst.
Parnassia eller Wattnsippor, som wäxa på sidlänte magre
ängar, wisa oss wäl så tydeligen detta biläger, at näpligen någon
annan kan oss tydeligare demonstrera. I blomman stå 5 stamina
omkring sin pistill, som böja sig efter handen just öfwer
densamma: därpå lämna de honom sitt miöl, en i sänder, och sedan
aldeles böja sig ifrån honom utåt til blombladen.
Cassice, Sennce, Tamarindi äro utländske wäxter, som hafwa
korta stamina, men långa pistiller, utan att hänga blomstren.
Stamina stå ofwanföre i blomman och den långa pistillen nederåt.
När blomman är öpnad, ser man pistillen wara aldeles
tilbaka-bögd såsom en krok eller klafwe, at dess spits nästan rörer
stamina. Men så snart denne pistill fådt sitt miöl, rätter han sig ut,
såsom han ej åstundade mera.
Passiflora eller Flos passionis har i sin blomma 5 horizontale
stamina och 3 pistiller, som stå aldeles upåt. Efter en dag, sedan
blomman sig öpnat, märker man, at pistillerne aldeles böja sig
tilbaka nederåt, at få miöl af stamina. Och på et par species af detta
slägte, hwars blommor stå öpne flera dagar, är artigt at se, huru
som dessa 3 tillbakas bögde pistiller hänga, i hopp at få miöl,
hela 3 å 4 dagar, om man tager bort stamina, så snart blomman
öpnat sig. Men om man miölar en af dessa 3 pistiller med någon
stamen, får man skönja, huru han dagen därpå uprättar sig, utan
at åstunda mera; då de andra stadigt hänga, likasom i förwäntan
at få det åstundade miölet.»
En synnerligen viktig och intresseväckande naturvetenskaplig
litteratur återfinnes i de under Linnés öfverinseende ventilerade
akademiska disputationerna, i hvilka antingen han själf eller
också hans lärjungar nedlagt sina iakttagelser och rön. Till lycka
för eftervärlden samlades de flesta af dessa uppsatser jämte
akademiska orationer och program till ett stort verk, som bär
namnet Amoenitates academicce, hvaraf redan under Linnés tid utkommo
sju delar, och sedermera har deras antal ökats till tio.
Att nu afgöra, huru många och hvilka af dessa disputa tioner,
uppgående till ett antal af ej mindre än 186, helt och hållet flutit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
