Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gårdar med mera intager den främsta rummet bland alla
pilarter.
Salix cinerea, Gråvide, förekommer på sumpiga och kärriga
ställen i hela landet. Denna greniga och vidt utbredda buske
uppnår manshöjd och rotas utan svårighet med sättkvistar, i
synnerhet på soliga ställen. Tillsammans med andra pilarter skulle den
kunna tjäna som häck, dock ej gärna ensam, emedan den
omfångsrika busken har vidt utstående stammar, men om den
be-skäres några gånger, utvecklar den flera rotskott och blir sålunda
med konstens hjälp tätare.
Salix pentandra, Jolster, en hos oss välbekant buske, hvilken
nyligen blifvit ännu mera känd för sitt silkeslena fröfjun.1 Den
växer öfver hela Sverige på fuktiga eller under vintern
öfversväm-made ofta ytterst ofruktbara ställen och är ej häller sällsynt på
själfva bergen, där regnvattnet står kvar. Den fortplantas utan
svårighet med skott, uppnår ungefär samma höjd som en
hasselbuske, men om man afhugger densamma, blir den tätare, så att
den kan insättas i häckar. Med anledning af de starkt glänsande
bladen anses den vara prydligare än våra öfriga pilarter, men
blommar något senare.»2
I det åttonde kapitlet omtalas några utländska buskar
(»Exo-ticae»), som kunde trifvas i Sverige, och dessa voro Syringa
vul-garis, Philadelphus coronairius, Spircea salicifolia, tvänne arter af
släktet Bobinia, af hvilka den ena, B. Caragana, var ett litet träd,
men den andra, B. frutex, alltid förekom i buskform,
Loni-cera tatarica, Caprifolium Lonicerce, Bibes reclinatum,
Juni-perus Sabina. Ett tillräckligt bevis för syrenens härdighet anser
1 »Pappus seminum Gossypio substituit D. Westbeck (1745).» Linné, Flora
Suecica, ed. % s. 246.
2 »Pilar af bägge slagen, nämligen gröna och hwita, dock mäst de senare>
woro planterade wid byarne [mellan Klörup och Dybeck] med Hyll och Alm.
Framledne Generalen och Landshöfdingen Bennet hade förmått folket härpå orten
at plantera trän här wid gårdame; wore önskeligt, at det continuerades.
Gär-desgårdarne eller wallarne, som äro upkastade omkring ägorna,’ kallas här i
landet diken, och icke sjelfwa grafwen, utur hwilka wallen är uptagen. För
Skåne slätt wore en hufwudsakelig ting, at alla diken blefwo planterade med
pilar och andra löfträn, wid inra sidorna af wallen, som deraf fingo ansenlig
styrka, och hwart tredje år kunde qwistarne afhuggas samt flätas i små
Gär-desgårdar, som ställas här allmänt på wallarne, hwilka, sedan de gjort tjenst
i tu år och förfalla, kunna anwändas til bränsle det tredje året, då gärdet eller
wången bör utläggas. Utom alt detta skulle sådane trän ansenliga pryda lan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
