Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
författaren det vara, att den till och med kunde uthärda den
ytterst kalla roströken i Falun.
Det nionde kapitlet skildrar de lokaler, på hvilka de i det
föregående omtalade buskarne lämpligast borde planteras för att
bilda till stängsel tjänliga häckar, och slutligen lämnas föreskrifter,
huru sådana planteringar bäst skulle verkställas.
Som exempel på, huru detta arbete bedömdes af samtiden,
meddelas här en anmälan däraf i form af en korrespondensartikel
från Upsala, hvilken förekommer i Salvii Lärda tidningar för den
1 Juni 1758:
»Under Herr Archiatern och Riddaren LinnjEI praesidio utgaf Herr David
Magnus Virgander, Smolandus, den 23 sistledne Maji Frutetum Suecicum eller
Svenska Häckplanteringen. Wåra skogar, som dageligen aftaga, kunna
igenom häckplantering ansenligen sparas, och den unga skog, som till
gärdesgård-ar nu i myckenhet användes, fick då tillwäxa, landtmannen til et indräktigare
behof och til en rik kornbod. Påminnelser om lefwande gärdesgårdars
inrättande hos oss hafwa tid efter annan blifwit gjorde, förslager därtil utfärdade,
och af landtmannen på wissa orter försökte, men som allmänheten icke hittils
haft sig bekant, hwilka buskar härtil böra anwändas samt uti hurudan jord
enhwar bör sättas, om med honom det påsyftade ändamålet winnas skal, så
hafwa wäl några slag af landtmannen här och där blifwit försökte, af hwilka,
då en eller annan träffat de egenskaper af jord, hwaruti hon bör stå, har det
för honom lyckats och de andre däremot gått ut, hwarigenom landtmannen
liksom ledsnat wid sådana försök och räknat framgången af häckplanteringen
blott för en slump och lycka, men här hafwer Auctor uplöst gåtan och gifvvit
sina landsmän tydeligen wid handen, huru med sådan plantering skal förhållas.
Uti 1 Cap. §. 1 talar Auctor om skilnaden, af allmänheten wedertagen, men af
naturen icke tydeliga utmärkt, imellan trän och buskar och lemnar rediga
definitioner både på de förra och senare. I §. 2 wises, huruledes buskar göra
lugn för jorden, at icke wädret må bårtföra de minsta och finaste partiklar,
som tjäna til wäxternas föda, samt skygga under sig de små plantor och
be-wara dem om sommaren för hetta och om winteren för köld, til at förtiga, det
det, och skygga ifrån blåst, som uttorkar landet, och uti et osynligt damm
bårt-förer den finaste matjorden och således dageligen utmärglar jorden. Man ser
ju allestädes gräswäxten på öpna fält wara låg och mager, deremot finner man
at de ängsplatser, som äro kringstängde med buskar och trän, hafwa den
frodigaste gräswäxten. När åkren om wåren är körd, dammar han om
Sommartiden, då wädret blås, hwaraf den aldrafinaste Swartmyllan, wäxternas
egentliga och förnämsta föda, bårtblås, och detta nästan osynliga dammet stannar
wid gärdesgårdarne, liksom flygsand eller snön om wintren; hwaraf händer, at
gräswäxten är altid frodigast wid gärdesgårdarne. Et det härligaste damm
blåser således bårt, då det ligger öppet för alla wäder, och stannar ofta icke,
för än det wräkes i hafwet. Således har det skedt med Ölands Alfwar och
många andra orter.» Linné, Skånska resa, s. 239.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
