Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Självständig forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
tisk medicin, kirurgi, fysiologi och kemi — innehades då
av Lars Roberg, »äfven han för gammal vorden att med
tillbörlig kraft sköta sitt ämbete». Snart nog fann Linnæus,
att det rådde »största barbari» i Uppsala medicinska
fakultet. För de praktiska övningarna var det bedrövligt
ställt. Ett akademiskt sjukhus — det s. k. Nosocomium —
hade visserligen genom Roberg kommit till stånd, men det
var så illa omsett,att det var riskabelt att taga in patienter
i så bristfälliga rum. Under sådana förhållanden kunde
någon praktisk undervisning ej gärna meddelas åt medicine
studerande. Linnæus hade nu ej tillfälle »att af den
svidandes egen mun» inhämta upplysningar liksom i Lund, där
han under Stobæi ledning »titat uti therapien» och med
honom gått på sjukbesök. Undervisningen i anatomi hade
tidvis bedrivits med kraft, men just då Linnæus anlände,
var Rosén utomlands, och Rudbecks måg hade nyligen
avlidit. För kemien var det även uselt sörjt. Intet
kemiskt laboratorium fanns; i akademiapoteket förevisades
ibland några enkla experiment. Ännu bedrövligare var
den zoologiska undervisningen. För att belysa den
funnos inga andra samlingar än några kuriositeter i professor
Robergs privata ägo, bland vilka märktes en spräcklig
orm med två huvuden. Visserligen förvarades på
universitetsbiblioteket några få zoologiska föremål, men de
användes aldrig vid undervisningen. Ej underligt, att den unge
Linnæus vemodigt klagade: »ingen såg någon anatomi,
ingen chemi».
Mot slutet av 1720-talet var även botanikens studium så
gott som utdött i Uppsala. Linnæus fick aldrig höra någon
botanisk föreläsning, varken »publice eller privatim».
Den botaniska trädgården fick otillräcklig vård och hade
råkat i förfall.
Det krävdes verkligen ovanlig energi och sällsynt
begåvning för att trots alla dessa svårigheter slå sig igenom.
Kanske ångrade Linnæus i början av sin Uppsalavistelse,
3 Linpné.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
