Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Ovisshet och nya uppslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
de brantaste klipporna att examinera hvad naturen gömt
under så stark fästning. Intet särdeles funno de, mer än
en pur lifs hazard, der de sitt kära lif den ostadiga lyckan
emellan de löse klippor comitterade». Nedanför berget
låg en smal grönskande dal, prydd med en mängd
blommor »curieusare» än mången botanisk trädgård. Blott
med största svårighet kunde man klättra ned dit. »Ofvanpå
berget åskådade man med största nöje de vidt omkring
liggande orter.»
Ju närmare fjällbygden resenärerna kommo, desto
svårare blev vägen. För att komma fram, måste man gå
genom täta skogar, kärr och moras. En afton slogs läger
vid ett berg. Även i dessa trakter bestegs ett berg,
Skrållstädet. Denna höjd var ett »rätt fjällberg», »hvilket
visades af töcken och örterna». Där växte bl. a.
Andromeda och Betula nana (dvärgbjörk). På vägen upp
vilade sig de trötta vandrarna i en tom, av människor
övergiven fäbod, som var byggd utan spis. På golvet
lågo två halvbrända stockar, som påtändes för att jaga
bort myggen. »Man måste beklaga detta husets
incommoditet, ty dels brände det oss, dels ville ock röken
förderfva ögon och lungor.» Fastän fördröjda av oväder,
kommo de unga forskarna till sist upp i den friska, härliga
fjällvärlden, där det var lättare att taga sig fram än i
skogslandet. Linnæus njöt — här som i Lappland — av den
vida horizonten. »Om någonstädes i verlden ges härlig
prospect, har man visserligen den på fjällen.» Hela den
trakten såg merendels vit ut, betäckt av en vit mossa, men
snö såg man här ganska litet. Alla dessa berg voro mycket
torra, utan källor, därför utan träd och gräs. Här hade
man tänkt få många fler rara alpväxter än i lapska fjällen,
eftersom dalfjällen ligga mycket sydligare, »men man
bedrog sig jämmerligen, man fann intet 10:dedelen igen av
de lappska». I denna fjällbygd iakttogs falkläger.
Holländska och franska falkonerare brukade där vistas 3 à
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
