Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. I främmande land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
taga det till förebild; alla skall det gagna.» Ungefär
samtidigt med Genera plantarum befordrades till trycket
ett av författarens älsklingsverk: Flora Lapponica (lapska
floran). »I detta arbete visar det sig, som hade en del af
de Sweitsiska Alperna flyttat inom Sweriges gränsor,
med många främmande blomster. »— »Där finns ock många
observationer om Lapplands beskaffenhet och œconomie,
som här och där finnas antecknade bland blomstren. »
Linnæus hade hoppats få »sin hoplappade Flora»
färdigtryckt redan 1736, men som arbetet tog mycket tid och
krävde stora utgifter, bära såväl Flora Lapponica somGenera
plantarum tryckåret 1737.
Som ett välgörande avbrott i dessa krävande praktiska
och litterära göromål kom på högsommaren 1736 en färd
till England, där Linnæus besökte stora muséer och gjorde
bekantskap med landets mest berömda naturforskare.
Engelsmännen voro mera skeptiska och reserverade mot
främlingen, än holländarna varit. Mest tillmötesgående
visade sig presidenten i Royal Society, Hans Sloane, en
riktig »storgubbe» bland Englands naturforskare. I denne
celebre engelsmans sällskap ficek Linnæus beskåda hans
enastående samlingar och några andra intressanta herbarier.
Även andra engelska vetenskapsmän — både i ÖOxford och
London — blevo så småningom gynnsamt stämda mot
Linnæus och måste böja sig för hans överlägsna insikt. Från
de väl försedda botaniska trädgårdarna i England medförde
Linnæus vid återkomsten till Hartecamp en samling
sällsynta levande växter, som beredde Clifford mycken glädje.
Trädgården i Hartecamp blev under Linnæus’ vård en
av de bäst skötta och försedda i världen. För att befästa
minnet av denna anläggning griper Linnæusåter till pennan:
på hösten 1736 börjar han med brinnande iver det ståtliga
arbetet Hortus Cliffordianus (den Cliffordska trädgården).
»För en annan hade detta warit tillräckeligt arbete i 10 år»,
men Linnæus skrev det på 3/4 år. Ingen trädgård är ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
