Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. I främmande land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
med att läsa korrektur till Linnæus’ arbeten. I välgångens
och sympatiens solsken hade den unge forskarens snille
under dessa år nått sin fulla blomstring. Hans ställning i
botanikens värld var nu befäst. Av äldre och yngre
vetenskapsmän hyllades han erkännsamt som »ett stort
uppgående ljus», som »fursten bland alla sin tids botanister».
På hemvägen stannade Linnæus en hel månad i Paris.
Han gjorde där bekantskap med många framstående
botanister, bl. andra bröderna Jussieu, som visade honom
mycken gästvänskap. Byggnadsstilen i Frankrikes
huvudstad slog ej an på Linnæus. »Aldrig ges tokugare hus än i
Paris», skrev han i sina anteckningar. »Fransoserna äro
alltid fallne för nye upptog.» Han besåg visserligen »det
mesta sevärda» i Paris, Versailles och omnejden, men hans
mesta tid upptogs av vetenskapliga iakttagelser, av studier
i bibliotek och herbarier. På en färd till Fontainebleau
såg han många av Frankrikes raraste växter, bl. andra
praktfulla orkidéer i blom. Vid ett besök i
Vetenskapsakademien fick han veta, att han utsetts till korresponderande
ledamot av detta samfund.
Linnæus’ tilltänkta besök i Tyskland blev ej av; efter en
månads vistelse i Paris voro hans penningemedel så
reducerade, att han beslöt resa den kortaste och billigaste vägen
hem, d. v. s. sjöledes från Rouen till Hälsingborg, där han
inträffade den 28 juni 1738. Han längtade mycket att få
träffa sina närmaste och styrde nu kosan till sitt älskade
»natale». Under ett par veckors tid hade far och son
»hjärtans glädje» av att samtala om det, som timat under
den långa skilsmässan. I sin »coffert» hade den unge
vetenskapsmannen rika gåvor till sitt land; där förvarades
ett exemplar av varje bok, som han »upplagt» i Holland.
Utom de redan omtalade skrifterna förtjäna att nämnas
Fundamenta Botanica (botanikens lagar) och Bibliotheca
Botanica (alla botaniska auktorer i system), båda från
1736, vidare Critica botanica (en rensning i de botaniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
