Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Linné som vetenskapsman och skriftställare under senare år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIII
LINNÉ SOM VETENSKAPSMAN OCH
SKRIFTSTÄLLAREUNDERSENAREÅR
astän hans tid under professorsåren var mycket
upptagen av andra åligganden, ägnade sig Linné
även då åt djupgående vetenskapliga studier och
meddelade resultaten av dem i ett stort antal skrifter av
mer eller mindre lättfattligt innehåll. Sin käraste
vetenskap, botaniken, upparbetade han även under
mannaåldern: till raden av mästerliga botaniska arbeten från
ungdomsåren lade han nya, icke mindre värdefulla.
I Genera plantarum hade han fastställt och begränsat
släktbegreppet. Sedan den stora mängden av honom
kända växter blivit ordnade i släkten, grep han sig an med
en ny uppgift: att fastställa arterna och under dem inordna
varieteterna. Innan detta arbete blev slutfört, utgav
han några andra botaniska skrifter: Flora Suecica (1745),
Flora Zeylonica (1747) och Hortus Upsaliensis (1748).
Före Linné hade botanisterna ej på allvar undersökt vad
en art är. Men både art och släkte finnas i naturen, såsom
naturens verk. En art har av naturen (och i naturen)
oföränderliga gränser, inom vilka rymmas olikheter eller
variationer, som uppkomma under odling eller av andra
tillfälligheter. Det krävdes oerhört arbete för att
»uppställa en sådan armé». Först 1753 var den stora »världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
