Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Linné som vetenskapsman och skriftställare under senare år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
slags wäxter, så in- som utländska, i mat, färgor och
läkedomar». 1741 insänder han till Vetenskapsakademien
en »Upsats på de medicinalväxter, som i Apotequen
bewaras och hos oss i fäderneslandet wäxa». 1748 »ingifver»
han dit »Handlingar om skogars plantering». Om detta
ämne säger han själv: »Det är simpelt, men essentiellt
argument för rikets välfärd, det lägger grunden till ved,
timmer, virke, löf, åkrar, ängar etc.» Linné återkom
till detta ämne i ett memorial »om plantering av vilda
träd» (1760). Även i disputationer av Linnés lärjungar
finnas praktiska råd, grundade på botaniska iakttagelser.
I en 1753 ventilerad avhandling Plantæ officinalis nämnas
en mängd svenska medicinalväxter t. ex. sqvattram,
timjan, valeriana, mynta. Dessutom framhållas många för
köksträdgården lämpliga växter t. ex. sparris, rättika,
bondbönor, persilja, isop och salvia. Varmt intresserade
sig Linné för anläggande av s. k. medicinalträdgårdar,
även för trädplantering i lundar och skogar. Han ivrade
även för odling av lämpliga bärbuskar, fruktträd och
blommor i såväl enklare som finare trädgårdar. Hans
intresse sträckte sig till de mest anspråkslösa täpporna
kring de små stugorna ute i Sveriges bygder.
Om den praktiska nyttan av naturens alster skriver
Linné även i en 1752 utgiven avhandling: Cui bono
(Vartill duger det?). Han säger där bl. annat: »De tre
Naturens riken äro skapade til Människans nytta. — — Ja,
alt hwarmed människan födes, klädes och högfärdas,
underhålles och ywes, ja, alt som kommer under namn af
kläder, granlåt, rikedom, nöjsamheter och nödigheter, har
af dessa Riken sin första början och uprinnelse. Utom
dem wore Människan städse så naken och blott, som hon
är blefwen född til Werlden. — — De Gamle höllo före, at
all ting wore skapadt antingen til Föda eller Läkedom, så
at wid nyttan af de naturliga Kroppar altid frågades, om
de dugde at äta eller om de fördrefwo någon sjukdom. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
