Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Linné som vetenskapsman och skriftställare under senare år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
continuerligen, och låter det, då man är ett stycke ifrån dem,
liksom en hop bönder och kiäringar squallrade; när man
kommer dem nära, flyga de upp och skratta då nästan som en
människa, deraf bondekäringar, som hört dem i skogen, men
ej sett dem, säga att det warit gasten som de hört skratta
åt sig. De hafwa ganska många ungar och honorna
exponera sig för dem i det aldra yttersta. »
Att Linné i vissa fall kvarstod på en föråldrad ståndpunkt
framgår av hans teori om svalorna: »De flyga ej ifrån oss
öfwer wintern, utan ligga på Siöbotn; dock wet man ej wist,
om alla Species göra det eller hwilcketdera Species det är,
som lägger sig på Siöbottnen.»
Märkliga utländska fågelarter beskrivas även, t. ex.
Paradisæ (= paradisfågeln). »Kallas av somliga Phoenix,
håller sig i Ostindien och Ægypten, der han något varierar i
färgen eller vingar, hwarföre de säga, att han straxt då han
kommer fram, flyger och aldrig hwilar, förr än han blir
gammal, då han skall giöra sitt bo i högträn och fara till
solen efter eld och bränna upp sig sielf, då en annor skall
komma upp af dess aska, men det är en fabel, ty han har
sådane fötter som korparne. Han fångas sällan, förr än han
är död, då stora myror äta upp fötterna, och på det han
skall vara ännu mera monstrueuse, bryta de av honom
wingarna. De säga, att han lefwer allenast af dagg, men
hans föda är stora fjärillar.»
Om Pelicanus (= pelikanen) lämnar Linné detta
beriktigande: »gamble fablen om Pelican är nogsamt bekant,
att då ungarna äro siuka, skall han hugga sig i bröstet och
gifwa ungarna bloden att dricka, men det är i wärcket ej så,
utan den posen han har under hakan, har gifwit anledning
till denna tron, emedan i densamma förer hon watn ifrån
hafwet till sina ungar.»
Mycket annat av intresse kunde citeras ur dessa
anteckningar. Det redan meddelade torde vara dock nog för att
lämna en föreställning om hur grundliga, roande och detalj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
