Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Linné som vetenskapsman och skriftställare under senare år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
strandbildningar på Gotland (t. ex. »Corall-Stranderne, på
östra sidan wid Capelshamn»). Som bevis för fastlandets
tillväxt ansåg Linné även »landet i Bohus-län inemot
hafwet»; det bestod av »kullriga backar, som woro låga
klippor, emellan hwilka lågo små ängar. Landet ser ut, som
wore det för några år-sedan af watnets afgrund upstigit».
Linné är den förste naturforskare, som beskrivit
strandlinier från högfjällen (efter en isdämd sjö). På Palmfjället
vid Grövelsjön (i Dalarna) iakttog han nämligen
»horizontelle ränder ganska högt över vattnet ingravna, hwilket
folket sade vore formerat av sjövattnet».
Betydelsefulla äro även Linnés uttalanden mot
hypotesen om det forntida högre vattenståndets samband med
syndafloden. Han betvivlade visserligen ej bibelns
uppgifter om »den stora floden», men han trodde, att denna
översvämmat jorden, då fastlandet ännu icke hade den
utsträckning, som det nu har, då det som en ö höjde sig över
oceanens yta. I likhet med sina samtida hade Linné
ej någon riktig föreställning om den geologiska tidens
ofantliga längd. Annars hade han ej kunnat förlägga
fastlandets egentliga uppkomst till tiden efter syndafloden.
Såsom redan nämnts, studerade Linné med stort intresse
lagerföljden i Västgötabergen och drog av den
betydelsefulla slutsatser för geologien. Snart blev han förvissad,
att han kommit underfund med en bestämd lagerföljd ej
blott för dessa trakter utan för hela jorden. Så lärde han
känna »anatomien av jordskorpan och huru Strata Terræ
blifwit upstaplade i forna tider». Dessa iakttagelser voro
i sin helhet fullt korrekta; de blevo grundvalen för den
stratigrafiska geologien och kännedomen om jordens historia.
I tolfte upplagan av Systema naturæ framställde Linné sin
uppfattning om en bestämd lagerföljd över hela jorden.
Även i denna framställning anger han sandsten som det
understa lagret, varpå i bestämd ordning följa skiffer,
kalksten med petrificater, återigen skiffer, gråsten, således full-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
