Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Linné som vetenskapsman och skriftställare under senare år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
får all ting liksom lif. Alla fåglar qvittra och alla fiskar
leka då. — — Den som will wara frisk, giöre och hålle aldrig
för het i kammaren.» På tal om respiration använder Linné
ordet »elektricitas» för det av honom anade livgivande
elementet i luften (vad vi kalla sgre, vilket upptäcktes av
Scheele och Lavoisier). Linné ansåg att nervkraften
särskilt berodde på detta inandade luftelement, på ett slags
frändskap mellan dessa två slag av »elektricitet ».
Under rubriken kläder ger Linné många förståndiga råd
och gisslar samtidens modedårskaper. »Wij äro narrar,
som williom antaga mod i kläder. Om wintern gå wij med
silkesstrumpor och få frost i benen. Qwinfolken kläda sig i
wår förskräckeliga winter, som woro de uti en italiensk
sommar.» Med kraft opponerar han sig mot snörning,
som då mycket brukades. »Mores (= seder) böra aldrig
vara emot naturen.» — »Grannlåt är ju en förgänglig fröjd:
»Jord är jord om han lägges i träskrin eller guldskrin.»
Ironi är tämligen sällsynt i Linnés oftast godmodiga
framställningssätt, men det finns ej så litet av den varan i denna
skildring av en dåtida sprätts utstyrsel: »En tofs av
krusat getragg (Peruque), pellucidt lintyg lagdt i labyrinter
och uthackadt (manschetter); fotfoderal af matkeväv
(silkesstrumpor), skor som luchta, hopbundna med metall;
item fremad kläde, lagdt i månge rynkor; giöra en cavallier,
den war lyffter hatten före. Klädd sama menniskia i en
grå jacka; ingen skall då buga.» Man tycker sig se Linnés
goda, humoristiska löje bryta fram, då han tillägger dessa
ord: »De som äffter 100 åhr få se wåre conterfait (=
konterfej) och där uti betrachta kläderna, lära aldrig hålla
sig från löje, som wij, då wij se de gamla matronas.»
Man bör härda sig genom att ej kläda sig för varmt.
»Bondepojken mår braf, springer i snö och slask;
adelsgossen får ej bliva kall, påswept. »
Vikten av hygieniska bostäder framhålles även. Man
bör välja en sund plats med god, torr grund för sin bostad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
