Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Linné som vetenskapsman och skriftställare under senare år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
til en god hälsa och lång livstid än glädjen. Men summa
lætitia (= glädjens höjdpunkt) tager ofta lifwet af en.»
»De som tänka länge med spänd hjärna bli
hypochondriaci. Den som länge bär ett hemligit agg inom sig,
genererar ett gifft uti sin egen kropp. — — Vid åldren
förgår ungdomens glädje och ängslan infinner sig i dess ställe.
— — Eduwueationen gör mycket till att styra affecterna,
derföre böra barn ej tillåtas få göra allt hwad de wilja och
wara enwise. De som ha starka nerwer, stå emot
affectioner utan möda. — — Den som oupphörligt hänger i
boken blir blek, mager och wurmaktig, men den som
ibland bryter af gör wäl mot sig själf och friskar upp
sinnet. — — De som bita på läppen och tiga, skada sig sielfwa
(sinnesrörelsen slår in), men det ha käringar sällan ondt
af, som så fritt bruka munnen. — — En patient bör agta
sig för 2 ting: venus och ira. Mången ser ej sin hälsodag,
sedan han låtit regera sig af wrede eller kärlek. Derföre
är den lycklig, som från ungdomen lärt styra sina affecter,
ty sedan kunna de knapt dämpas med den sundaste moral.»
Över slutorden står denna rubrik: »De tranquillitate.
Lugn och Frid.» I detta kapitel finns många vishetsord:
»Ett förnögt sinne är det förnämsta remedium. — — Wise
menniskjor äro altid modeste och stille, men dårar äro
högmodige. Et rent och sagtmodigt sinne är det, som
contribuerar mest till ett långt lif.» — — »Man skall pförsigtigt
bruka lyckan.» För att belysa denna sentens framställes
en allegori: »En kom till Lyckan och klagade öfwer at det
gick så olika till i werlden, at mången kom i högt ährestånd,
som ej hade förtjent det m. m. Då kastade Lyckan ut
allehanda präktiga saker och lät hwem som wille ta sig
något deraf; då kom en käring fram och tog sig en stor
gyllende krona, men hon orkade intet bära henne, utan när
hon kom i trängslen, blef hon nedertrampad af folket; en
annan kom fram och tog en korkåpa men blef
sönderrifven och nedstött af det tillöpande folket; men en gosse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
