Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Linnés vänskapsförbindelser, personlighet och livsåskådning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
mörk sköld, om ej E. Exc. varit den sol, som illustrerat
dem — — — ty hade andra sidan (av medaljen) rätteligen
bort bära E. Exe:s prägel, emedan månen har intet ljus af
sig själf.» I somliga av breven uttalar Linné sin ömma
oro för Tessins hälsa och sin tacksamhet för goda intryck:
»Lycklig den som får sitta vid E. Exce:s fötter och höra E.
Exce:s betraktelser om den store Gudens regering, verldens
lopp, menniskors svagheter etc. af hvilka jag skattar mig
lycklig hört något.» Vänskaplig erkänsla var för Linné
något heligt, som ej bör basunas ut för vem som helst.
Han omtalar i ett brev för Tessin, att han varje dag i
samband med sin bordsbön tyst bad Gud välsigna denne
välgörare, »men», tillägger han, »detta har varit en hemlighet
mellan Gud och min själ». Då Tessin 1763 miste sin hustru
skrev Linné ett innerligt kondoleansbrev, som bl. annat
innehåller dessa ord: »E. Exe:s smärta kan min tanka ej
utan blödande hjerta åskåda. Jag tycker mig se E. Exc.
krönt med silfverhåren gå fram och tillbaka uti de eljest
täcka rummen på Åkerö, som nu af en tjock dimma äro
mörka, och der jämra sig. — — Jag törs ej mer rifva och
röra det sår, som tid och glömska endast kan läka. Jag
blandar mina tårar med E. Exc:s.» Efter Tessins eget
Akerö. (ur Erik Dahlbergs Svecia Antiqua et Hodierna).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
