- Project Runeberg -  Carl von Linné : hans personlighet och livsgärning /
253

(1918) [MARC] Author: Elsa Ribbing With: Carl Forsstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Linnés vänskapsförbindelser, personlighet och livsåskådning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

253

frånfälle 1770 ger Linné uttryck åt djup sorg: »Då min
Fader och Moder afsomnade, rörde det mig aldrig så
mycket, som nu salig Exc.»

Som ett bevis för Tessins stora sympati och
högaktning för Linné må några ord ur hans dagbok citeras (de äro
nedskrivna under Linnés besök på Åkerö): »Vår store och
i werlden namnkunnige Linnæus förtjänar att till dess
öden blifva bekant. I hans ögon och förstånd ligger all
den qvicka eld, af hvilken den bör upplysas, som vågar sig
in i Naturens mörka irrgångar, att dem utreda till andras
vägvisande. — — Vår Linnæus har slagit sig igenom alla
villomeningar, falska intryck och gamla bofasta irrsatser och
är vorden en af de män, om hvilka Seneca talar, då han
säger: att det är nödigt att blifva underrättad och att äga
dem, hvilkas röst må framföra sanningen, oaktadt alla
villfarelser, gny och buller. — — — Märk hvad en
arbetsam Man kan göra, som tager af sitt eget och ej behöfver
låna af andra.» På ålderns dag, då hans »tröga begrepp
tarfvade eld och värme» kände Tessin sig mycket
uppmuntrad och vederkvickt af Linnés sällskap och undervisning.

Tessin var även den förste, som gjorde Linné
uppmärksammad å högsta ort, där den frejdade vetenskapsmannen
snart blev föremåbkför en välvilja och ett intresse, som var
mycket hedrande, men stundom föreföll honom något
besvärande, föga ägnad för hovmannalater, som han var.
För naturvetenskapliga studier voro både Adolf Fredrik
och Lovisa Ulrika mycket intresserade, i synnerhet för
entomologi. Vid ett besök i Uppsala 1746, vilket på det
hela taget föreföll den unga kronprinsessan tämligen
tråkigt, besåg hon — med Linné som ciceron — den botaniska
trädgården; denna förevisning måtte hafva förefallit henne
som det roligaste under hela Uppsalavistelsen. Redan då
blevo hon och Linné särdeles goda vänner. Sedan hon
blivit drottning, anlitade hon flera gånger hans hjälp för
ordnandet av de insektsamlingar, hon skaffat sig. I hen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Feb 22 07:46:26 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnepers/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free