Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Linnés vänskapsförbindelser, personlighet och livsåskådning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
wer där af trott (= trött), så at han hela förmiddagen ej
kan komma i stånd att arbeta mera för sig.» »Men min
öfwerhet skall jag troget och underdånigt lyda, så länge
en warm bloddroppe är uti mig», skriver han i samma
brev. Ibland längtade Linné efter en fläkt från vidare
rymder, än Uppsala kunde erbjuda honom. Han skriver
till Bäck: »Min bror, som får dock tid at tänka, låt mig
wetta något nytt ifrån den widlöftiga werlden, som kan
hugna oss, som här krypa uti pulvere scholastico.» Och
en annan gång: »Här i Upsala är alt tyst som muren.»
Ofta längtar han efter besök av Bäck och efter att få tala
ut med honom; men helt osjälviskt råder han honom att
»åta både örter och grähl och praxis och bekymber blifwa
i Stockholm, om M. Br. skall profitera af Upsala».
Med åren kände Linné alltmera sin oförmåga att räcka
till för allt och alla. »M. K. B. (= min käre broder)
undrar hwarföre jag ej är så höflig och swarar folk, då de
tala mig till, men jag wet allenast ett enda att förebära,
näml. att jag ej är mer än en», skriver han en gångtill Bäck.
I ljusare stunder tröstar sig dock Linné med att allt det
myckna arbetet ej var förgäves: »Jag tror mig få öpna
dörren till en widlöftig natursens kammar», skriver han,
men tillägger ödmjukt: »Intet går jag just sielfwer in,
dock tror jag at andra lära få fri tillgång, sedan jag öpnat
bommen.»
Trots sin oerhört stora arbetsbörda delade Linné med
varmt intresse Bäcks fröjder och sorger. Villigt erkände
han sin väns duglighet och gladdes över de utmärkelser,
som kommo honom till del: »Min bror är stor Medicus,
berömmes rätteligen af mäste», skriver Linné en gång.
1752 heter det i ett brev: »Jag längtar otroligt at få dricka
Min Brors skåhl som Præses regii Collegii medici; kiära
skrif mig straxt till, då det blifwit beslutat.» Innerligt
önskade han Bäck »en kiär maka» och lycka i eget hem.
Då vännen äntligen gjort sitt val, får han det hjärtligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
