Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Historisk redogörelse för viktigare Linnéporträtt och deras förhållande till hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Innan jag af slutar redogörelsen för Linnés originalporträtt, torde det
vara lämpligt att taga i betraktande den egendomliga medaljong, af hvilken
ett exemplar finnes i komministergården vid Råshult och ett annat i
Stenbrohults kyrka (Nr 337, Ing. 24), båda af järn. Beträffande det förstnämnda,
känner man alls intet om dess historia, det senare har enligt meddelande af
kyrkoherden J. BERG blifvit skänkt till kyrkan af bergsrådet J. L. Aschan,
säkerligen omkring 1850, då det först från år 1851 är upptaget i kyrkans
inventarieförteckning. Enligt traditionen skall det vara gjordt vid Lessebo bruk.
Frågan är nu, när denna
medaljong möjligen kan
vara gjord, om den är gjord
under Linnés lifstid och
han setat för den, eller om
den är gjord efter hans
död. För det förra talar
enligt min åsikt, att den
verkligen är ganska lik
Linné, likare än i
allmänhet de postuma
afbildningarna, men på samma gång
så afvikande från öfriga
porträtt, utom en profil af
Snack, hvarom mera i det
följande, att den icke kan
sägas vara en efterbildning
af något af dem. Den
omständigheten, att han här
afbildas flintskallig tyder
väl också på, att
skulptören haft Linné själf för
sig vid modelleringen, då man knappast kan antaga, att en person, som på
grund af tillgängliga porträtt, modellerat en bild af Linné, skulle ha gjort
honom så flintskallig, som han är på denna medaljong. Mot antagandet,
att den skulle vara gjord under Linnés lifstid, talar däremot den ofvan
anförda traditionen, att Steubrohultexemplaret skulle vara gjutet vid
Lessebo. Enligt E. Tunelds Geografi öfver konungariket Sverige, ed. 8,
Stockholm 1832 (D. 3., s. 718) skall gjuteriet vid Lessebo vara anlagd t först 1803,
då »det här i orten obekanta sättet att tillverka kokkärl i sluten sand»
infördes. Enligt samma arbete köptes Lessebo 1802 af ofvannämnda
bergsrådet Aschan, hvilken väl således också anlade gjuteriet. Det ligger då
nära till hands, att han låtit gjuta dessa båda medaljonger, ehuru den ena
- 71
Fig. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
