Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Historisk redogörelse för viktigare Linnéporträtt och deras förhållande till hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
först omkring 1850 blef skänkt till kyrkan. Nu är det emellertid ingenting
som hindrar, att modellen till dessa järnmedaljonger var tidigare gjord,
redan under Linnés lifstid, ehuru gjutningen i järn skedde först under början
af 1800-talet. Skulle modellen till dessa medaljonger verkligen vara gjord
under Linnés lifstid, torde den vara tidigare än Inlanders medaljong, men
senare än Drottningholmsmedaljongen, således från slutet på 1760-talet.
Efter den ofvan behandlade medaljongen synes mig Snacks nyss
omnämnda kopparstick (Nr 258) vara gjordt. Det framställer Linné i profil
och liknar, så vidt jag kan finna, icke på långt när något annat porträtt af
Linné så mycket som denna medaljong, ehuru Snack försett Linnés bild med
ett yfvigt och lockigt hår. Ingen gravyr är senare gjord efter detta skäligen
tarfliga kopparstick, och jag kan ej tänka mig, att medaljongen skulle vara
det. Ledsamt nog vet man dock icke heller, när kopparsticket är gjordt.
Jag äger ett exemplar af Joh. B. Bussers, Utkast till beskrifning om
Up-sala, 1773, i hvilket detta förekommer inhäftadt mellan första och andra delen.
Bussers arbete är likasom Snacks porträtt tryckt på bokhandlaren I. C.
Holmbergs bekostnad, och det är ju mycket möjligt, att porträttet var afsedt att
inflyta i någon senare del af Bussers verk, hvilken dock aldrig kom ut. Det
är väl troligt, att det gjorts något så när samtidigt med det äfvenledes på
I. C. Holmbergs bekostnad af Snack efter Krafft utförda kopparstick af Linné,
som bär årtalet 1780.
I detta sammanhang torde det vara lämpligt att beröra en annan
medaljong, hvilken en gång existerat, men hvars utseende numera är alldeles
obekant. I Linnés »Tillsägelser till sin hustru», däri han, såsom förut är
nämndt, bestämmer, att gipsmedaljongen, som finnes i hans lusthus, skall
gif vas åt Biblioteket, säger han också: »Sätt messingsmedaljonen, som är i
mitt lusthus, öfver grafven och lätt i honom insticka: Princeps Botanicorum
Natus 1707 Mai Mortuus ...» Med gipsmedaljongen menas, som vi redan sett,
en afgjutning af Drottningholmsmedaljongen, hvad han menar med
messings-medaljongen är däremot en fullständig gåta. Enligt Fries, Linné (D. 2., s.
409) kallar han denna på ett annat ställe »kopparplåten med mitt ansigte».
Drottningholmsmedaljongen har säkerligen aldrig blifvit gjuten i metall, då
exemplaret på Drottningholm är af gips, och för öfrigt är det föga troligt,
att Linné i sitt lusthus (= museum) hade tvänne afgjutningar af samma
medaljong. Af Inlanders medaljong känner jag visserligen ett par exemplar
af metall, men när de blifvit gjutna, vet jag icke och det synes mig föga
troligt, att Linné skulle ha föreskrifvit, att en så liten medaljong, där bildens
höjd föga öfverstiger 7 cm., skulle uppsättas i kyrkan. Den enda förklaring
jag kan finna är, att det funnits en tredje tämligen stor medaljong, som gjorts
under Linnés lifstid och hvilken han haft i sitt museum.
Det är ju icke omöjligt, att denna medaljong, hvilken sannolikt någon
72 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
