Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förklaringar af och anmärkningar till texten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
VITA CAROLI LINNÆI.
komsten af densamma skall ock jag städse bevara, likasom jag, så länge jag
lefver, skall uppsända fromma önskningar för din välgång. Jag förblifver
Eders Magnificens’ tillgifnaste tjenare
Nils Krok,
Wexiö Kongl. Gymnasii n. v. Rektor.
Wexiö den 6 Maj i frälsningens år 1727.
Att L. sjelf i senare år ur sitt svikande minne lemnat en friare
öfversättning häraf i för honom så förklenliga ordalag, att han menade sig vid
ankomsten till Lund ej hafva vågat framvisa detsamma (se »Egenhändiga
Anteckningar s. 9), är lika väl bekant, som att Wexiö läroverks d. v. lektorer fått
med anledning deraf offentligen och enskildt uppbära hårda tillvitelser för sitt
sätt att behandla och bedöma sina lärjungar. På samma gång rättrådighet och
billighet i fordringarna med skäl framhållas bland lärares främsta pligter, kräfver
deras minne ett på omutlig sanningskärlek grundadt domslut. Då dessa L:i
lärare visat sig hafva med heder bestått profvet, torde ock de oförtjenta
beskyllningarne tystna! — Mot en möjlig invändning, att detta betyg är hållet i
så allmänna ordalag, att detsamma blifvit så godt som intet sägande, må det
vara tillåtet upplysa, att detta skrifsätt är just det vanliga i den tidens intyg
af detta slag, hvarå tydliga bevis finnas uti ännu i original bevarade sådana i
Upsala univ:s bibi. Såsom prof må för den deraf intresserade tjena det af
W~exiö läroverks d. v. Kektor P. Floderus d. 18 Maji 1726 utfärdade
afgångsbetyget till academien för P. Uhr. Utrymmet nekar dock dess återgifvande.
27 »Ifrån 1724 till 1727 var Carls syssla, då han vistades i Stenbrohult,
att läsa samt samla örter och insekter. Orterna inlade han i böcker och skref
några nota vid dem. Insekterna hade han i ett litet skåp på nålar. I en
kista hade han stenar. Mor var dock glad, att han med flit använde tiden på
dygd och ej på hvad lastbart var. Fadren befordrade hos henne den tanken.
Dels Carls nog hastiga sinne, dels ock att ej hindra honom från hans studium,
befriade honom från undervisningen för brödren Samuel.» Sam. Linnæi bref
d. 26 Febr. 1778 till Jonas Hallenberg, tryckt af P. Wieselgren i De la
Gardieska Archivet, Bd. 9. Lund 1837. 8:vo.
28 Carl Papke, född 1681 Vio i Lund, 1716 prof. i romersk vältalighet
vid univ. i Lund, 1730 i logik och metafysik, 1731 tredje, 1733 andre, 1735
förste teol. prof. och domprost, 1738 biskop och prokansler, död 17401/2 i Lund.
M. Weibull och El. Tegnér Lunds Univ:s Hist. B. 2. Lund 1868, sid. 32.
29 Martin Hegardt, född 1685 i Malmö, 1706 fil. mag. i Rostock,
1708 teol. baccalaureus i Greifswald, 1714 der t. dr, 1710 e. o. prof. i hist.
ecclesiastica och chronologica sacra vid univ. i Lund, 1716 tredje, 1718 andre
och 1728 förste teol. prof., död 1732V4 i Lund. M. Weibull och El. Tegnér
anf. st. s. 72.
30 Kilian Stobæus d. ä., född 1690 6/2, med. d:r 1721, förestod
medicinska professionen i Lund 1722 och 1723 under prof. von Döbelns
sjuklighet, kallades 1724 till stadsmedicus i Göteborg, men flyttade 1725 tillbaka
till Skåne, på Skånska adelns och Malmö stads begäran, hvilka förbundo sig
att lemna honom ett årligt läkarearfvode; e. o. fil. nat. och fys. experim. prof.
vid univ. i Lund 1728, erhöll archiaters namn äfvensom fullmakt såsom
ordinarie hist. prof. derstädes 1732, död 1742 13/2 i Lund. J. Fr. Sagklén:
Sveriges Läkarehistoria. Del. I. 8:o. Nyköping 1822, sid. 632 — 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
