Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förklaringar och Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
4 i Granfjärden.
5 Joseph Pitton de Tournefort föddes i Aix (Provence) den 5 Juni
1656. Ämnad af sin fader till det andliga ståndet, för hvilket lian dock icke
hyste någon förkärlek, utbytte han efter dennes död (1677) studiet af
kyrko-fäderne mot det af patres medicorum et botanicorum, bereste södra Frankrike,
Pyrenéerna och Savoyen, besökte högskolorna i- Montpellier och Barcelona samt
blef vid 27 års ålder professor i botanik och föreståndare för den kungliga
trädgården i Paris. Förespråkare till denna tidiga befordran var hans
företrädare, arkiater Guido Crescentius Fag-on. Efter resor i Spanien, Portugal,
Holland och England för att rikta den kungliga trädgården med naturalster,
utrustades T. år 1700 af Konung LUDVIG XIV att i sällskap med en Tysk
läkare An dr. Gundelsheimer och en Fransk målare Cl. Aubriet genomforska
Grekland och Mindre Asien. Med rikt byte återvände T. efter tvenne år till
Paris för att ordna och beskrifva sina samlingar. Frukten häraf blef
»Corollarium Institutionum Rei Herbariœ, in quo plantæ 1356 in orientalibus
regi-onibus observatæ recensentur et ad genera revocantur» Lutetiæ Parisiorum 1703,
hvilket utgafs såsom appendix till andra (1700) och tredje (1719) upplagorna
af hans sekuJararbete »Institutiones Rei Herbariœ» (1 Vol. text och 2 Vol.
planscher i 4:to). Eedan år 1694 hade nemligen detta arbete utkommit under
titel: »Elementa Botanica s. Methodus plantas cognoscendi» Parisiis 8:vo. —
Innan han ännu hunnit till trycket befordra, sin »Relation dun voyage du
Levant fait par ordre du Ron (den utkom i 2:ne band i 4:to Paris 1717
samt öfversattes på Engelska London 1718. 4:to och Holländska Amsterdam
1737. 8:vo), hade han, då hans hästar skyggade och vagnen slungades mot en
Yágg, nästan krossad framdragits ur spillrorna och efter 5 à 6 månaders svåra
plågor dött i Paris d. 28 Nov. 1708. — Tournefort gjorde inom botaniken
revolution genom sitt ofvan nämnda systematiska arbete, hvari han fördelade
växterna i 22 klasser efter blomkronans när- eller frånvaro samt efter dess
form. Hans förnämsta förtjenst var dock fastställandet af genusbegreppet och
just derför vann och bibehöll han så länge och så allmänt erkännande.
Artbegreppet var deremot ej klart för honom, han sammanblandade arter och
afarter samt gaf ofta de senare lika vigt i systematiskt hänseende som de förra.
Derjemte har man med skäl förebrått honom, att han i sitt system höll fast
vid de gamles särskiljande af växterna i träd och buskar samt örter. Sin
trognaste anhängare i sitt eget fädernesland fann han uti Antoine de Jussieu,
hvilken ock ombesörjde 3:dje uppl. af Institutiones Rei Herbariœ.
6 Anmärkningsvärdt är Linnæi försök här dels att frigöra sig från
auctoritetstro, då han vågar uppställa nya slägten och gifva andra genusnamn, än
de af Tournefort och Ol. Eudbeck fil. använda, dels att begagna tillfället
att hedra sin gynnare Ol. Celsius d. ä. och på samma gång söka vinna
Eudbeck. — Tetraliæ återföres dock senare af L: eller redan i Hört. Cliff. p.
148, till slägtet Erica. De här brukade genusnamnen Celsia och Rudbeckia
utbytas ock redan i Flora Lapp. mot Andromeda och Linnœa, hvarvid dock
bör märkas: att L. i Sys†. Nat. (ed. I) och Gen. pl. (ed. I) n. 518 och 669
öfverflyttade namnen Celsia och Rudbeckia till andra slägten, för att ej tala
om att det senare namnets omflvttning redan skett i den här nedan intagna
ADONIS UPLANDICUS af år 1731; jfr L: Hört. Cliff. p. 321 och 420 samt
»Caroli Linnæi Egenhändiga Anteckningar s. 138—141. — Hvad just detta
här brukade namnet eller ordet Rudbeckia angår, föreligger den egendomlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
