Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förklaringar och Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
heten, att i originalhandskriften ordet tydligen blifvit först efter radering
dit-skrifvet och att af första skriften qvarstår ett ganska tydligt L. sådant Linnæus
vanligen skref, ändradt till E. Måhända skulle den förmodan kunna vågas,
att Linnæus först skrifvit Linnaea, då han ämnade behålla dessa anteckningar
för egen del, men sedan, när han tillegnade dem åt prof. L. Boberg (i hvars
händer dock handskriften måhända aldrig kom), ansåg sig böra akta sig för
den mannens åtlöje.
7 Med -»Fundamentet mea Bota?iica» menade L. vid olika tidpunkter icke
detsamma. Ett första utkast härtill tänkte sig nog L. redan år 1730 att döma
efter en af honom egenhändig handskrift i Linnean Society i London: »Caroli
Linnæi Smol-Sveci Medicin, et Hisior. naal. stud. Fundamentet Botanica qvibus
Nova et naturalis plantarum Methodus superstruitur,. exhibita per regulas ultra
centum æternæ veritatis, non e libris, sed ab ipsius Naturæ thesauro haustas,
in qvarum explieatione Methodi omnes hactenus principales, experimentis
in-fallibilibus, observationibusqve innumeris plane novis destruuntur. Doctis in
arte scribo, indoctos docebo. Upsal: 1730. — Ostende meliora si potes et
tum carpe mea et tibi gratias habebo. — Cujusvis hominis est errare, nullius
nisi insipentis in errore perseverare Cic.»
Då detta tilltänkta arbete vid denna tid stannade vid den anförda titeln
och ett företal, som i många afseenden är anmärkningsvärdt och
kännetecknande för L:i studier och sinnesförfattning vid så unga år, torde äfven det här
böra återgifvas:
»Lect. Benevol.
Här gifwer jag, gunstige Läsare, dig mine förste meditationes, huru och
på hwad fötter war förfalne Botaniqve bör ställas, som nu förmedelst [de]
fläste botanicorum wårdsloshet är nästan ruinerad, åtminstone förträffeligen
con-funderad. Antalet på plantorna växer dageligen till, och med dem fördubblas
dageligen fehlen, att jag intet wett, om Gudarne gifwit oss method, antingen då de
woro gode äl:r onde. Jag tror wärkel. aldrig, att Botaniqven komet på sådant
afbräck, om Botanici begynt tillforna att skrifwa institutiones och dem dagel.
raffinerat; men är dett icke oförswarligt att icke en alt här till wågat dett
giöra, föra wij. Har någon biudit till, så har han dett giort äfter Botanicorum
Auctoritet och eij äfter Naturen äl:r Autopsien, ty har han giort wärre och
icke bättre, Hwad methodici artis speciales hafwa budet till, är giort allenast
för sin egen methods maintenerande och eij att utforska sanningen. Säg mig
L. B. hwad någonsin något omistligare är för en incipient, än att hafwa reglor,
hwar äfter han sig ställa skall?
Och som jag siälf swårl. måst ärfarit, hwad Præjudicier förmått, ty afråder
jag och beder, att ing. läs denna min lilla tractat illotis manibns i. e. som är
ifrån sitt sanna förnuft drifwen af Auctoriteter och förblindad af tycke för
någon särdeles method, eij heller den som tror sig wara lärd af böcker, ty
för dem har jag desse ej skrifwit, utan allenast för sådana som wetta bruka
sitt egit förnuft med förstånd och som med egne ögon kunna se sanningen af
siälfwa objecto. Ty när jag först ransakade naturen siälf och såg henne
sträfwa mot Autorers mening, ty aflade jag alla præjudicier, blef en scepticus och
tviflade om alt, då öpnades först ögonen, då kunne jag först märka sanninge-n.
Jag will icke förmoda någon tillrächnar mig, att jag wågat uprächna
några stora botanicorum, såsom Tournefortii, Rivini, Waillanti [Vaillantii],
Boerhaavi, Dilleni, Pontederæ &c. fehl, hwars meriter jag tillstår äro store;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
