Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
iteit lapponicum.
är besvärsam att ta. På somliga ställen fås dock hästlass, bakas
sedan af gröten uti annat mjöl, och blifver segt som rågbröd, helt
sött och rätt godt, hvitt, besynnerl. nybakadt. Af
boskaps-missne bakas ganska sällan bröd, ty det är för beskt, men rötterna
gifvas boskapen, hvilken detta belt och hållet uppäta, finnes i
floderna och vid deras bräddar nog.
Norskbröd. Af rågmjöl eller korn med 1 3 dels tillsats af
rågmjöl göres deg i kallt vatten, ältas länge till dess han slipper från
handen, sedan med kafle, som är rund och sulcatus, kaflas, vrides,
altfort med händren omkring, och exteriör margo reflectitur och lägges
pa sjelfva brödet, att det ej skall spricka i kanten, bakas tunnt som
papper, blifver slätt, fast än det kaflas med sådan kafla. Sedan
bakas pä stenkakejern, vrides och vändes sedan med en jemn
fasciculus spicarum enucleatarum secali, doppade i litet vatten strykes
öfver, att blifva glatt.
I ond tid, då ej annat än spergula vera fås i åkren, tages fröet,
torkas och rensas, brukas med litet tillsats af säd, blifver svart, men
god deg.
När jag nu gick upp emellan bergen att plocka smultron, far
jag se en lapp, som gick med bössa att söka efter fogel. Jag brydde
mig om honom intet, förr än det small, då jag såg mig tillhakas och
ban var tämeligen när mig, dock inunder. Kulan slog emot en sten
straxt ofvan före mig; jag Gudi evigt lof slapp, och han språng.
Honom säg jag ej mer, men jag fogade mig straxt hem.
Norsk ost af Surmjölk.
Man tager sur mjölk, koker till det tjocka lägger sig på bottnen,
då silas han genom ett linnet kläde, det tunna går bort, det tjocka
blifver qvar. som hvetegryn. Detta står sedan i ett öfvertäckt käril
8 dagar, sedan ältes upp med flott, pä en talrik eller annat in formam
conico-obtusam, sättes sedan på ett ställe, som ej väder kommer-till
eller någon värme. Spricker han nu, så ältas han åter upp igen,
in formam pristinam, sedan sättes in loco pristino att torkas, som
ofta ej sker förn på 1 å 2 månader, då utan på sätter
sig en epidermis, som blifver rugosa s. cellulosa ut in
ventre reticidato, hvilken intet annat är, än ett unket
och gammalt väsende, som sedan afskrapas.
D. 15. Inga gärsgårdar brukas på denna trakten
i Norrige, ty om stor ved är svårighet. Boskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
