- Project Runeberg -  Carl von Linnés ungdomsskrifter / Andra serien /
325

(1888-1889) [MARC] Author: Carl von Linné With: Johan Erik Evald Ährling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iter dalekarlicum.

325

Man hade här tillfälle att göra sig underrättad om myr- Mineral,
jernets preparation och process, som sålunda har sig. Med en
här till gjord nafvare eller på spetsen vreden jernstång horras
i myran på åtskilliga ställen. Nafvaren drages upp och den
derå fastnade jorden slickes på, hvilken röjer sitt jern genom
en bleckaktig och adstringent smak. När man således vet, hvar
malmen fins, tages han upp om sommartiden, då vattnet är
ut-torkadt, med jernskyfflar under utseende af gul, brun eller
sällan grön mull, klimpar eller flavror, som är den rikaste, torkas.

När denna mom således en gång borttagits, växer ban
ganska sent igen, ja fordrar väl 100 à 200 års tid, förr än något
ansenligt återvuxit. Begynner också nu i socknen blifva nog
rar, att han ifrån andra socknar, ja Norrige köpas måste. Huru
ban genereras, lemnar man physicis att meditera och hvarifrån
ali ochra eller jerntinctur, i jord eller berg, blifver tagen till
ett så ymnogt jern. Den vunna torkade malmen rostas ifrån
sitt arsenicaliska svafvel och, om hon der i stycken skulle
tillsammans löpa, stötes sönder.

I skogen hafva bönderna sina blästrar (: och vid Elfdalen
beskrefne ugnar :) af hvilka hvardera drifves af 2:ne pustar,
som trådas af qvinfolken gemenligen.

Man fyller ugnen med torr och belt smått sönderhuggen
ved, att en hög råga står allt omkring, sätter härpå eld och,
då det mest uppbrunnit, slår några skoflar malm på elden,
tråder blästrorna tills malmen nedsmält, åter kastar ugnen
öfverfull med dylik ved, som straxt förbrinner, och den
på-kastade malmen nedsmälter, hvilket continueras och reitereras
i 2 à 2l/i timma, då smeden med sin tång och stång upptager
det i bottnen liggande jernet, som lägges på en sten och med
en yxa klyfves nästan i tu, att stycken näppeligen kunna
tillsammans hänga, och kallas det vunna jernet en bläst af 1 å 2
lispd. På samma sätt kan en flitig man om dygnet få 10 à
12 blästrar. Denna jerngalt eller bläst slås i tu och nedsmältes
i smedjehärden, tages upp och hamras ut i stänger eller
be-hagelig form. Häraf göra ock böndren ett extraordinairt godt
stål, hvilket blifver, dä ett sådant jern, som ej bar någon oart
af kallbräckt, 2 à 3 gånger nedsmältes i härden, hvartill det
kallbräckta är alldeles otjenligt.

Det jernet, som således vinnes, är gemenligen hvitare än
annat jern, fins ofta kallbräckt, mest rent, sällan rödbräckt
och hälst då någon grön mylla kommit ibland malmen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:28:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linneung/2/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free