- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 1 /
40

(1877-1882) [MARC] With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gästade åtskilliga bekanta. Först den 4 Augusti
återvände han till Boo, men företog derifrån följande månad
smärre utflygter.

Sedan Februari innehåller almanachan blott en gång en
erinran om Virginia. Nicander hade af en fröken G. v. K.
erhållit en af denna förfärdigad portfölj, och den 4 April
ökade gifvarinnan sin godhet medelst skänken af ett fodral
till portföljen, »gjordt af samma tyg som Virginias blå och
hvita klädning». Virginia hade under tiden rest till Stettin
för att helsa på sin der bosatte bror, som föregående år
blifvit gift. Den 17 September förekommer hennes namn
sista gången i Nicanders almanach. Det heter då: » Vir-

gina blir i Tyskland öfver vintren. Das war das.
Tdoza Sé ry zotäozou Herodot.»

Endast ett sinne, som, väl bekant med försakelsen, för
länge sedan upphört att räkna allt för noga med hoppet,
kan insvepa sin smärta i den skenbara likgiltighet, som
stämplar dessa ord, med hvilka skalden bjuder sin sköna
dröm farväl. Han har i tvenne italienska sonnetter f*A
Virginia-Sonetti»), skrifna sannolikt efter nu ifrågavarande
tid, sammanstält de begge föremålen för sin saknad: Italien
och Virginia. Han förklarar i dessa dikter, att en resande,
som alltid nödgas lemna ett ställe just, då han väl hunnit
finna det kärt, ändock icke är så beklagansvärd, som man
tror, ty i minnet lefva de dock qvar, de älskade föremålen,
kärare, ju mera fjerran de äro. Hur grym smärtan än var,
kunde han dock lemna Italien, sedan han sett det; men
sedan han sett Virginia, återstår endast att dö.

»Vidi 1’Italia; anch’io: posso partire:

Un tal dolore — benché crudel, mi piace:

Vidi Virginia ancor — posso morire.»

__________________________________________________________________________J

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/1/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free