Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 1 / 41 (1877-1882) With: Gustaf Meyer Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Das war das!» Det vemod och den resignation, som
frampressat denna suck, voro så mycket djupare, som de
gälde icke ensamt kärleksdrömmen; de gälde äfven
»pånyttfödelsen».

III.

Ännu några månader tillbragte Nicander på Boo, och
dess värre saknas icke anledning till den förmodan, att
skaldens lefnadssätt påskyndat skilsmessan från detta ställe.
I början af 1836 återvände han till Stockholm och vistades
der de tre återstående åren af sitt lif. I ekonomiskt
hänseende voro dessa år så till vida mindre tryckande, som
nöden kunde afvisas; men den skapande kraften var i
af-tagande, helsan var vacklande, och bedöfvande medel blefvo
allt tätare anlitade. Den 7 Februari 1839 gjorde döden
slut på hans lidande; i en förtrogen väns armar utandades
han sin sista suck.

Om man vid detta dödsläger, öfverskådande det lif,
som der slöts, låter blicken dröja vid de förväntningar, som
gäckades, vid de löften, som icke hunno inlösas, vid det
skeppsbrott, skaldens lycka led, då kunde man känna sig
frestad att med honom sorgset suckande utbrista: »Das

war das! T aura dé ijv rotäora!» Men sådant vore likväl
otacksamt, då man erinrar sig det myckna sköna, skalden
ändock skänkt oss. Kunde han gifvit något mera? Kunde
han gifvit något bättre? Hvem vågar att på dessa frågor
lemna ett afgörande svar. En högre domare fäller utslaget,
och till denne domare blickade skalden sjelf förtroendefullt
upp. Uti »Lugnet i Stormen», ett stycke skrifvet strax

v

J

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>